Fifty Scents

New wash och no-schampoo

Jag fick en fråga om New Wash, som är Bumble & Bumble-grundarens nya hårprodukt. I korthet är det ett schampo som ska ersätta schampo, balsam och hårinpackning. En produkt för alla dessa behov. Men det är inte bara en uppdaterad Wash ‘n Go utan det revolutionerande här är alltså att man tagit bort ingredienser som sodium lauryl sulfate som då är det som sägs ha en irriterande och uttorkande effekt på håret.

Mmm. Till att börja med så kan vi ju ta upp det här med att alla sulfater inte är desamma. Det stämmer att sodium lauryl sulfate är svindåligt. Det är absolut uttorkande och alldeles för starkt för huden. Men alla sulfater är inte desamma, som sagt, och sodium lauryl sulfate är inte alls den vanligaste ingrediensen i hårrengöringsprodukter. De till namnet förvirrande lika sodium laureth sulfate är en mild och säker sulfat som oftare används i schampon liksom sodium myreth sulfate och magnesium laureth sulfate.

Dessutom är det sällan en enda ingrediens är problemet i en produkt. I New Wash, till exempel, ser jag pepparmyntolja, alkohol, linalool och andra eteriska oljor som har en hög allergirisk. Pepparmyntolja skulle jag då aldrig ha på huden, eller i hårbotten. Det luktar fräscht och man upplever såklart att det känns rent när det doftar mint och kyler. Men det är inte samma sak som att det är hälsosamt, eller – ironiskt nog – fräscht.

Sulfater har fått ett dåligt rykte av egentligen ingen anledning alls. Det stämmer att sulfater används i andra former av rengöringsprodukter som tvättmedel och rengöringsspray. Men det är helt andra kvantiteter det handlar om där och om poängen är att rengöra håret (och hårbotten) så behövs en ingrediens som gör just det – rengör. Annars tvättar man inte håret. Sulfater rengör, sedan blandar man dem med till exempel stabiliseringsämnen, förtjockningsämnen och någon silikon som gör håret lent och glansigt. Det är för övrigt sulfaterna som har den löddrande egenskapen i en schampo, något som också förhöjer tvättningen.

Bumble & Bumble-grejen påminner mig också om Wen, denna olyckliga historia. Någon som minns? Ett allt-i-ett-tvättbalsam som också skulle ersätta allt möjligt och som absolut, absolut inte skulle innehålla sulfater. Det sålde bra, fick bra recensioner. Tills folk började klaga på att hårbotten pajade och håret ramlade av. Över 200 användare stämde Wen som fälldes förra året och tvingas betala tillbaka 26.3 miljoner dollar (!) till runt 6 miljoner kunder som har rätt att begära kompensation.

Måste New Wash vara samma sak som Wen? Nej, absolut inte. Men jag blir svinskeptisk när argumenten är något produkten inte innehåller och när ingredienslistan innehåller flera kända riskämnen, samtidigt som man betonar att detta är en milt och säkert alternativ till andra schampon. Jag köper det inte.

Etiketter None

Passa på-rea

Newsflash: Sundløf stänger sin butik på Linnégatan och rear därför ut hela sortimentet med 30% rabatt på allt. Det är trist att de stänger, det är en rar liten butik med enormt trevlig personal. Flera bra märken har också, som rms Beauty, Kjaer Weis och Kure Bazaar.
Passa på att handla drygast möjliga foundation från rms, de har bra creme blusher också. Kjaer Weis har fantastiska färger på creme blushers hon med. Kure Bazaar hör till de mest imponerande nagellacken därute när det kommer till kvalitet. Och alla märken är ekologiska, om man är inne på sånt.

Bonus: fri frakt om man beställer online!

Etiketter None

Stora Chanel No. 19-inlägget

Apropå “bitchiga” parfymer, så skulle jag vilja höra din åsikt om Chanel No 19. Jag har EdP versionen, och jag älskar den! För mig är det en varm, mysig doft, inte mesig och skygg, absolut inte, men vänlig. Men så läser jag beskrivningar av den som en iskall grön bitch, och blir alldeles förvirrad. Är det liksom min näsa som gör andra associationer är andra, eller har jag helt fel uppfattning om mig själv (dvs ser jag mig själv som mysig och vänlig helt felaktigt)? Missförstå mig inte, jag ser inget fel i något av det, men jag blir väldigt nyfiken! Vad associerar du till? Eller har den blivit omformulerad och jag har en ny och “mesig” revision?

 

På något sätt tror jag att No. 19 lever mycket på sitt rykte. Det visuella, att den är så kallt grön och att den lanserades som doften för den “orädda kvinnan”, den “talföra” och “oväntade”. Jag tror också att man upplever gröna dofter som mindre varma i regel, och särskilt i en tid då man tänker sig att en kvinnas parfym ska vara ett blomsterfång eller en sensuellt kryddig förförelse. På 1970-talet då den lanserades var det mycket krydda, musk och sensualitet som gällde. I skenet av det måste No. 19 framstått som rena Disney-häxan.

I parfymbibeln Perfumes – The Guide beskriver Tania Sanchez den som “...this extraordinary perfume appeals to anyone who has ever wished to know what it is to be heartless.”

Men hon refererar också till EdT-versionen som skiljer sig från EdP som är mycket rundare, trevligare och sötare. Mer som en sommardag då solen värmer men luften fortfarande är kall. EdT bär man som ett statement, EdP bär man när man går ut på middag.

Jag frågade min kontakt på Chanel hur många gånger No. 19 omformulerats. Hon sa att No. 19 aldrig omformulerats från originalet men det tror jag inte stämmer. Till exempel är det stor skillnad på den moderna och på vintage-versionerna. Min kompis är parfymsamlare och har flera versioner av No. 19 och de har absolut och utan tvekan olika karaktär. Vintageversionen har mer läder i sig, mer mossa.
Dessutom finns den i Perfume-version och har tidigare i alla fall funnits i EdC. 2011 släppte man Chanel No. 19 Eau de Poudré, en ännu snällare version. Originalet kom 1971, för att hylla Madame Chanel på födelsedagen 19 augusti.

Men för att svara på din fråga – ja, du har den snällare versionen i din EdP. För skojs skull kan du ju gå till närmaste Chanel-disk och prova lite EdT? Gärna en på varje arm, alltså EdT på den ena och EdP på den andra och se om du uppfattar någon skillnad.
Själv är jag förtjust i gröna dofter, jag omger mig gärna med dem. Jag älskar geranium och när det gäller blommor är viol min favorit. I No. 19 finns närbesläktade iris och fullt med annan grönska så för mig är det inte så mycket till cold bitch som till en lovande vårdag som associationerna går. Men det är inte en parfym jag skulle använda varje dag, det krävs en viss optimism för den tycker jag.

Etiketter None

En behandling som funkar

Men om jag ska säga något om effektiva terapimetoder skulle jag slå ett slag för EVRF (Endo Venous Radio Frequency). Med en liten nål bränner man sönder ytliga blodkärl i ansiktet. Ja, det gör ont men bara tillfälligt och just på stället. Men härligt är det inte, mina ögon rann medan Jenny på Art Face jobbade på venerna jag haft på näsvingarna sedan barnsben.

Näsan blossade kändes varm resten av dygnet och dagen därpå bildades ytliga sårskorpor som var svåra att sminka över, det gick knappt. Här är före- och efterfoton efter en enda behandling (vanligtvis behövs flera, jag ska göra en andra behandling om två veckor).

Det kanske inte ser mycket ut för blotta ögat men om man haft synliga vener varje dag i sitt liv så är skillnaden kännbar ändå. Vad kostar det? Runt 500-800 kr per session.

Etiketter None

För att jag kan

Facebooks vana att ta fram “minnen” lockar fram blandade känslor. Det här fotot ovan är taget i Venedig för tio år sedan, ganska exakt. Jag brukade åka på filmfestivalen där. Svettas i värmen, äta glass och se film. Och göra intervjuer förstås.
Jag är alltså 30 år på bilden och inte en enda liten antydan till rynka. Jag förstorar bilden i mobiltelefonen och nej, inte en endaste lilla antydan. Inte för att jag har många nu men det är såklart en annan hud man har att göra med tio år senare. En annan spegelbild.

Jag tänker på detta när jag halvligger på en stol eller brists eller vad det nu är hos den rara hudterapeuten. Jag har sagt åt henne att hon gärna får sticka mig med 1300 nålar, helst över både ansikte och hals. Gör små, små sår i huden bara. Det är en kontrollerad skada.

Det kostar en del också, jag får skriva fler långa artiklar i SvD helt enkelt.

Varför, tänker jag när jag ligger där och blundar medan huden nålas. Jag känner hur kinderna blossar upp. det gör nog ondast i pannan. “Eftersom det är närmast skallbenet”, förklarar terapeuten.

Varför gör jag detta?
Jo, för att jag kan. Det är det enkla svaret. Inte för att jag måste. Jag har inte hudproblem eller ålderstecken som stör min vardag eller min livskvalitet. Men kan jag fördröja dem eller underhålla läget som det är nu så gör jag det.
Därför.

Jag kommer inte att bli 30 igen, eller ens 35. Det är bara som det är, inget jag ligger sömnlös över. Men jag kan möta Fab 40 väl förberedd?

Etiketter None

Om skönhet av idag

Idag har jag skrivit en härligt lång text om skönhet för SvD. Ursprungligen var den ännu längre (svårt att begränsa sig när det gäller ett sånt ämne!), tyvärr har några citat och intervjupersoner försvunnit. Men kvar är ändå en substantiell text om krav, lekfullhet och psykisk hälsa.

Etiketter None

The Ordinary

Senaste veckan har det ramlat in frågor om The Ordinary. Vänner på Facebook frågar om jag testat, redaktörer frågar om jag kan skriva en rad. När det också kommer en läsarfråga på Fifty är det klart det är dags för ett inlägg.

Kanadensiska The Ordinary har verkligen tagit sociala media med storm. Känns som om de tagit över snacket från Glossier via Milk. Det låter  helt bananas att de har 25 000 kunder på väntelistan för sin foundation men är säkert sant.
Priserna är förstås en av anledningarna. En foundation för 7 dollar?! AHA-peeling för under hundralappen? Du skojar. Hur är det ens möjligt?
Produkterna ska vara koncentrerade, rena, rakt på och har namn därefter, ibland heter de bara det kemiska fokusämnet och så är det bra med det. Och de kostar aldrig mer än 200 kr.
Förpackningarna ser också ut att förmedla “rakt på sak”-filosofin, de är enkla, seriösa, vita och informativa. Man tänker “ärlighet” och “transparens”. Man tänker “kemist i vit rock” och man tänker “receptbelagt” och det är säkert också meningen att associationerna ska vandra dit.

En sak man bör veta om hudvård är att det inte är nog att bara använda en ingrediens. Vi vet alla att c-vitamin är bra, att retinol är supereffektivt för en åldrande hy och att hyaluronsyra är fuktbindande och bra. Men att ha bara c-vitamin på huden optimerar inte ämnet, man vill ha en ingrediens som ser till att c-vitaminet penetrerar huden som den ska, en som stabiliserar den flyktiga vitaminen och så vidare. Man kan inte bara en kaka med bara smör även om smör är en bärande ingrediens i, säg, schackrutor eller croissanter.

Detsamma gäller fukt. Det är svinbra med fukt förstås, absolut. Men huden måste ju kunna tillgodose fuktämnena också, och gärna behålla dem. Och en bra fuktcreme kan dessutom bidra med lite antioxidanter eller åtminstone mjukgörande ämnen också.

The Ordinary förenklar lite där och koncentrerar sig just på de viktiga ämnena som just retinol och AHA till exempel. Och det är svinbra men det gör också att för att optimera hudvården så bör man ha en bra fuktcreme att komplettera med. Men för The Ordinarys priser är det helt okej att komplettera tycker jag. Det är lugnt med mig.

I Sverige kan man köpa dem till exempel via ASOS. Ska man köpa? Ja, absolut. För dessa priser är det ett bra sätt att få in lite extra specialingredienser i rutinen om man känner att det är det man behöver. Jag använder serumet Buffet som tillhör de dyrare i utbudet men samtidigt inte är särskilt dyrt (167 kr). Namnet är bra, serumet är en buffé av olika peptider och syror. Jag har redan ett bra c-vitaminserum (från SkinCeuticals) så jag känner mig lugn där och ser Buffet som ett komplement. Man kan också investera i lite syror och någon retinoid-produkt. Utan att bli ruinerad dessutom, plus att det ser snyggt och seriöst ut hemma i badrumsskåpet. Go for it.

Etiketter None

Snabb kärleksaffär

En snabb kärleksförklaring bara till denna lilla sommarvän: Butterstick från Kiehl’s. En sak jag alltid tycks vara på jakt efter är ett sheer lipstick eller gloss. Jag är ute efter den där effekten av att kanske eller kanske inte ha färg på läpparna, den där lilla hinten av kulör.
I mitt letande har jag ramlat över Kiehl’s lilla bidrag som inte är dumt alls. Eller jo, det som är dumt är ju priset på 195 kr men ibland får man unna sig. Finns i fem olika färger (och två utan färg), min favorit är Berry som gör läpparna vackert rödfärgade som efter att man ätit en tomteklubba vilket alltid varit effekten jag strävar efter. Den ultimata hinten.
Det där med att de är fuktgivande kan man ta med en nypa salt men de är i alla fall inte uttorkande, och de har SPF25 vilket läpparna tackar för.
Förr om åren köpte jag alltid Fresh färgade läppbalsam av samma anledning – en hint färg, bra konsistens och SPF – men numera finns så många alternativ där ute och som gått om Fresh i både konsistens och sofistikerade pigment. Dessa till exempel.
Effekten av Kiehl’s-stiftet går förresten mer mot matt och lätt glans än glossy.

Etiketter None

Om silikoner

Det här blir ett långt inlägg och säkert ganska tråkigt också. Men jag ska försöka fatta mig kort om silikoner, särskilt som jag fick en fråga om dem i foundation.

Crash course nu då. Silikoner använder man i all möjligt hud- och hårvård och makeup eftersom det är dem som ger den där mjuka, silkiga och följsamma effekten. Som hårbalsam, till exempel, eller en riktigt mjuk och följsam foundation.

Fördelen med silikoner i hudvård är att de är billiga och de binder vatten, kan till och med stå emot vatten (igen: tänk hårbalsam). De låter också andra ämnen passera ned till huden medan de lägger sig som en hinna som kan verka skyddande. Därför används silikoner också i sjukvården, till exempel när man behandlar brännsår. Kontaktlinser för ögonen kan också göras av silikon, det är mjukt och följsamt.
Det finns inte bara en enda typ av silikoner, det finns olika silikoner och silikonderivat. Det är här det blir knepigt. Silikoner kan heta dimethicone och phenyl trimethicone i ingrediensförteckningen. De kan skilja sig åt i utformning men egenskaperna är desamma.
De cykliska silikonerna, däremot, som cyclopentasiloxane och cyclohexasiloxane är de silikoner som Apoteket bannat från sina produkter eftersom man enligt forskningsrapporter sett att det finns negativa risker. Det finns alltså inte bevis för att de är negativa men det finns risk för det. Ungefär som det finns ämnen som är mer benägna att orsaka allergier men inte nödvändigtvis alltid orsakar allergier. Dessa silikoner misstänks också vara belastande för miljön vilket jag själv ser som ett tecken på att undvika dem. KTF håller inte med och tycker att Apoteket överdriver så helt glasklart är det inte utan upp till var och en.

Alla silikoner är inte klassade som riskfulla, tvärtom. Det finns, så vitt jag vet, inga överväldigande bevis för att silikoner överlag cloggar porer eller kväver huden eller vad den stora kritiken nu brukar vara. Däremot finns det upplevelser av att silikonerna orsakar detta. Och vid just de cykliska silikonerna finns indikationer på att det kan finnas risker med dem (som sagt inte detsamma som att det är bevisat att de är farliga). Jag undviker just dessa silikoner men har inte rensat bort dem helt, jag har vissa foundations och kosmetika med denna ingrediens i men jag undviker att ha hudvårdscremer och liknande med dem varje dag.

Vill man vara helt utan silikoner hittar man alternativen hos eko-märkena. FACE Stockholm och Laura Merciers oljefria är också kandidater.

Jag rekommenderar:
Cover X, Natural Finish som visserligen har silikoner men inte som största eller ens näst största ingrediens. Det är heller inte de cykliska silikonerna.
Detta är en fantastiskt bra, täckande foundation med – precis som namnet säger – en naturlig finish. finns i 40 olika shades och de är uppdelade i tre färgkategorier beroende på underton. Också ett plus! Dryg är den också, lätt att bygga upp täckning med.

NARS, Pure radiant tinted moisturizer
Den här använder jag ofta! Innehåller silikon men inte de cykliska. Lätt, vacker täckning i bra nyanser. De kan dra lite åt gult men de är tillräckligt lätta för att det inte ska vara ett problem ändå. Bonus med SPF för användning om sommaren. Men i övrigt – imponerande formula med icke-uttorkande egenskaper.

Etiketter None

Ett litet budgettips efter semestern

Maybelline pumpar ur sig mascaror så ofta, jag kan omöjligtvis hålla jämn takt. Och lite kan jag förstå denna mascarafokus, Maybelline har inte bara gott renommé men också en gedigen historia när det gäller mascara. Alla som är aningen makeupintresserade känner säkert till den rosa och svarta mascaran som TL Wilson gjorde prototypen till 1915 åt sin syster Mabel. Han blandade sot och vaselin, därav namnet Mabel + Vaseline = Maybelline.

Och för all del, mascarorna är billiga och har en och annan stjärnprodukt bland sig. Men jag tipsar gärna om en i mitt tycke riktigt bra foundation som inte heller kostar mer än hundralappen: Matte + Poreless som kommer i Fit Me!-kollektionen.

Min hy tenderar att reagera på sol, jag får små röda prickar om jag inte smörjer mig ordentligt med SPF. Och när jag slarvar med vatten och är på resande fot och kanske inte packat korrekt fuktkräm så straffas jag alltid med en blemma eller liknande.

Nyss hemkommen från Wien där jag gick 16 km om dagen i 30C och inte drack tillräckligt med vatten är detta straffet. Men där kommer Fit Me! till räddning.
Till skillnad från de färgade dagcremer som jag använder i vanliga fall krävde jag i dagarna lite mer täckning. Fit Me! innehåller ingen SPF så det får man i så fall sköta på egen hand. Vad den däremot innehåller är en lagom täckande foundation som är superlätt att använda och som håller fint hela dagen. Ingen spackeleffekt, inget kakande. Dessutom har den en lätt matt finish utan att för den sakens skull upplevas som torr.

Formulan är en relativt tunn creme, helt viktlös. Den är parfymfri (hurra!) men innehåller däremot en hög dos cykliska silikoner. Detta är ett minus men å andra sidan är det just de cykliska silikonerna som gör en produkt så len och lätt. Jag undviker helt den ingrediensen men om man behöver i nödfall, som såhär i efterdyningarna efter semestern, så använder jag men sparsamt.
Min andra invändning är också att färgerna är svåra att navigera emellan, alla ser mörka ut. I verkligheten tenderar de att dra mot gult. Bra för mig som har gula undertoner men kanske inte allas definition av lyckan.
Ta nyans 120 på bilden, svårt att tro att den heter Ivory, eller hur? Det är den nyansen jag använder och jag är blek.

 

Etiketter None

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen