Fifty Scents

Till dig, min prins

När jag var tonåring läste jag Den lilla prinsen, Antoine Saint-Exupérys lilla berättelse om en kännande, ömmande, längtande liten prins som påminner oss om att det bara är med hjärtat vi egentligen kan se klart, det som är viktigt är osynligt för ögat.

Jag blev såklart i det närmaste besatt, vilket är en ganska vanlig reaktion hos folk som läser Den lille prinsen i tonåren. Kanske var det en omedveten liten föraning inför mina kommande passioner som har med fransk doft att göra? Kanske var den en omedveten liten knuff i Vol de Nuits riktning. Kanske var det någonstans Den lille prinsen som alltså ledde mig hit, där jag är idag, dagligen uppslukad av dofter, fantasier och associationer?

Guerlains Vol de Nuit skapades 1933 i Antoine Saint-Exupérys ära. Vol de Nuit betyder “Nattflygning”, och är uppkallad efter Saint-Es andra roman, som förstås är en kärlekshistoria som utspelar sig i flygteknikens början. En underbart romantisk titel, såklart. Saint-E var förutom författare också pilot och han omkom under en flygning över medelhavet och Frankrike, ingen vet var eller hur. Hans kropp har inte hittats, men 1998 hittade man ett armband som har tillhört honom, ute till havs. Detta minns jag, jag läste det i tidningarna och blev alldeles kall.

Till jul släpps en fantastiskt vacker, uppdaterad version av originaldoften som en del av Guerlains julkollektion. Hur förtrollande är inte flaskan? Det finns fina, rörande detaljer att lägga märke till, som att det är en close-up av en propeller man ser framtill. I rörelse, tycker jag själv men det kanske bara är min fantasi. Färgen är midnattsblå, såklart, som färgen på himlen som Saint-Exupéry försvann i för att aldrig ses igen. Vissa tror att han störtade rakt ned i havet.

Doften är både varm och kall och känns så väldigt, väldigt typiskt Guerlain. Trogna läsare av Fifty Scents vet att det för mig enbart är en positiv sak. Jag älskar husets pampiga, storslagna, unika dofter. I Vol de Nuit finns både varma tränoter och lite kallare påsklilja (!). Man har också blandat i söt vanilj, pigg iris och frisk bergamott. Som jag sa – det är så typiskt för Guerlain.

Alltså, en doft som denna som dessutom är både varm och kall – är det bara jag som kommer att tänka på kalla vindar som slår mot den ensamma piloten som man flyger i den mörkaste, varma medelhavsnatten? Ja, antagligen.

Sen påminner den mig också om havets mörka, skrämmande och ensamma djup också men det vill jag inte tänka på.

Etiketter: ,

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen