Fifty Scents

Sporta loss

Det här med att en massa bra herrdofter ska kallas för “sport” hela tiden. Lanvin Homme Sport är till exempel en av mina favoriter. Både sensuellt kryddig och friskt citrusfräsch om man ska vara saklig, men hederligt sexig som en ung, vältränad Matt Damon i skräddarsydd kavaj om man ska låta fantasin skena. Inte upphetsande, inte lockande, men sådär varmt svepande, en doft som vinner i längden. Den snälla, hederliga killens doft, inte den sexige bad boy.

Så varför heter den “sport”?

Armani Code Sport är också bra. Visst, den doftar lite snabba bilar, italiensk playa och vågade vita badbrallor men jag skulle snarare kalla den Armani Code Leasure än “sport” vilket i alla fall för mig för tankarna till omklädningsrum, wash’n go och killar som kallar varandra vid efternamn. Översatt till dofter: trista parfymer som doftar tallbar och YES citron.

Och visst, det är däri själva “sport”-inslaget kommer in. Citrusen, det friska, fräscha och lite kalla som lägger sig över det varma. Men allt som är en lättare citrusversion av originaldoften måste väl inte kallas sport, people! Kom igen nu, det börjar gå för långt.

Ta istället en cue från YSL som först lanserade L’Homme, en ganska klassisk fransman med smala handleder och spetsiga skor. Sen kom YSL La Nuit de L’Homme som är familjens svarta får, han som ger franska mamman huvudvärk och rynkor eftersom han aldrig verkar vilja stadga sig eller ha ett “riktigt jobb”. När man sen kommer med en lättare version som ska in bland doftbröderna, den yngsta i syskonskaran, han som klär sig i linnebyxor, visslar hela vägen till jobbet och som rörs till tårar av en vacker himmel – ja då döper man den givetvis till L’Homme Libre, inte nåt med sport. Bra! BRA!

Varför lyssnar ni inte, Dior Homme? Varför kommer Dior Homme, Dior Homme Intense och sen – Dior sport. Nog med alla sportnamn nu, det är ju ändå ingen av er som gör sportdofter i bemärkelsen “lätta att bära”. Ni är mer sofistikerade än så, och det är därför vi älskar er!

Men okej, Dior Homme Sport, du är förlåten. Du luktar ju faktiskt helt oförglömligt, som en krispig, vit tenniströja. Som en romantisk getaway till ett litet franskt pensionat med bara tolv rum och en tennisplan. Vad sa du? Du vill att jag följer med dig i din sportbil och reser iväg nu på momangen? Okej, Dior Homme Sport…eftersom du ber så snällt.

Etiketter: , ,

4 kommentarer till “Sporta loss”

  1. Hanna
    on Dec 20th, 2011
    @ 10:41 pm

    Haha, du skriver så roligt. Det är det som är så bra med denna blogg. Du skriver intressant, kunnigt, smart och roligt om inte jättedjupa saker. Bra gjort.

  2. Pojkfröken
    on Dec 20th, 2011
    @ 11:37 pm

    Tack och lov blir det lite lättare att uthärda sportisarna (“sportis” = f.ö. vad min 92-åriga farmor herrekiperingsbiträdet kallar det som en annan kallar “gubbkeps”) om man uttalar dem med överdriven fransk accent. Diååår Ömm Spööörrrrr

  3. ochjagba
    on Dec 21st, 2011
    @ 2:06 pm

    Åh vad jag tycker om när du skriver om (till?) parfymerna som om de vore personer!

  4. Julia
    on Jan 2nd, 2012
    @ 4:13 am

    Dior Homme Sport är en verklig smygare, en sådan parfym som jag var nära att missa i strömmen av medelmåttiga herrdofter. En riktig pärla trots sitt fåniga namn.

Kommentera

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen