Fifty Scents

Kändisarna, krängandet


Okej, lite skön trivia nu då. Vem har gett ut flest kändisdofter, alltså parfymer i eget namn, av Celine Dion, Elizabeth Taylor, Paris Hilton, SJP, Jennifer Lopez, Naomi Campbell och Kate Moss?

Svar: J-Lo, som gett ut 18 (!) st.

Lite förvånande är kanske att Naomi delar andra plats, med Celine Dion och Paris Hilton. De har gett ut 14 (!) parfymer vardera.
Elizabeth Taylor har gett ut 12 st. Kate Moss har gett ut nio, lika många som SJP

Om detta är galet? Svar ja.

Etiketter None

It ain’t easy being green

Det är väl något med kylan men jag känner mer och mer än längtan efter att svepa in mig i gröna, murriga skogsdofter. Mer än vanligt, ska sägas, eftersom jag vanligtvis är ytterst positiv till allt som påminner om barr, gläntor, enar och trädgrenar.

För en kickstart i duschen har jag Molton Browns underbara Bracing Silverbirch Body Wash, som doftar frisk björk och fuktig tall. Älskar den. Philip B har en lite ljudligare variant, den heter Nordic Wood (sägs vara Oprah Winfreys favorit. Whatever, jag gillar inte Oprah) men hans galna priser gör att jag föredrar Molton Brown.

Jag fortsätter sedan med att tända doftljuset Tree House från Byredo i lägenheten eftersom det förvandlar min lya till en mjuk svampskog där solens strålar hittar fram mellan grenar och snår. Nu kostar Byredos ljus fem hundra kronor, men de räcker länge och doftar bra. När jag behöver extra lugn och inspiration tänder jag istället English Fern från Penthaligon.

Parfymwise så finns just English Fern också som parfym och det är – tycker jag – Penthaligons allra bästa doft. Dsquared har nämnts förut många gånger, men de är också mycket bra på skogsdofter. Gillar också Mirto (myrta) från Acqua di Parmas Blu Mediterraneo-serie. Friskare och kanske mer citrus-y än vad jag skulle vilja när jag är på grönt humör men klart underbar.
Annick Goutals Ninfeo Mio är också ett alternativ men mer torr och soligt varm än det där fuktiga, barriga jag vill åt.

När jag skriver det här befinner jag mig i Göteborg och fryser. Jag presenterade en film igår, som jag valt. Jag frös. Hotellrummet är iskallt, staden är kylig. Jag gillar Göteborg men ingen gillar ju att gå runt och frysa, så tankarna glider lätt till härlig grönska. Snart ska jag ta tåget tillbaka till Stockholm där varma element och gröna doftljus väntar.

Etiketter: , , , , ,

Frågelådan

Vi kör en liten frågerunda, hörni!

Man blir klart snurrig av att försöka hitta rätt kombo av produkter inför vintern. Tror du att Strobe cream fungerar fint på en hud som även tenderar att bli lite blank i T-zonen? Jag är ute efter en primer som dels ger lyster, men som också täcker fina linjer under t ex ögon och runt näsan. Har fått tips om Clarins Instant Smooth, kanske att den kan kombineras med Strobe och concealer där det behövs?

Inga problem med Strobe Cream och blank hy, tycker jag. Du kan alltid grunda med en bra rengöring, en bra mattande toner, och du kan avsluta med lite puder i enbart t-zonen. Strobe cream ger främst fukt, och viss (kosmetisk) lyster. Är det ett stort problem för dig, med shiny t-zone så kör med en mattande primer först. Lumenes till exempel, den är prisvärd. En primer som också ger lyster är sällsynt men Diors nya är hyfsat bra på det, dock alldeles för dyr, tycker jag. Då skulle jag hellre köra Strobe Cream i combo med Touche éclat eller liknande.

Jag har fått ett rouge som jag ääälskar men har jättesvårt att hitta ett passande läppstift till! Rouget är Nars “Desire” och jag skulle gärna matcha det med ett fint rosa läppstift men är lite osäker på rosa nyanser eftersom att jag är både rödhårig och blek och kalla nyanser ser hemska ut på mig!

Älska rosa läppstift! Som rödhårig passar du bra i – surprise! – orangerött. Prova en fin korall, tycker jag, eller go nuts med en fantastisk fuschia, om det passar din hudton (är du blek som jag?). Annars skulle jag säga att Alarm från Make Up Store borde vara en vinnare.

Du vet den där perfekta strama hästsvansen högt upp på huvudet? Alltså, hur fan bär man sig åt?! Vill ha tips på tekniker samt hårsnoddar som inte är skit. Bör kanske läggas till att jag är en no poo-are och inte använder snoddar med metall på heller.

Ja du, hur gör de? Förutom att de har en professionell hairstylist till hands då. Jag skulle säga att även om det inte ser så ut så kan en volym-produkt vara på sin plats här, som också håller småhåren på plats. Vi snackar mousse eller lätt, lätt stylingprodukt, kanske anti-frizz-serum (jag använder inte mycket hårstyling själv men är mycket förtjust i de flesta produkter från Blow som börjar säljas på Kicks typ när som helst). Börja preppa håret med produkter, så att det får aningen, aningen stadga. Borsta sen upp håret i en svans där du vill ha den, sätt upp med en bra snodd som INTE är för tajt. När svansen sitter som den ska, ta en till snodd, som gärna är tajt och liksom “lås” den.

Etiketter None

Ack, acne

Alright, på förekommen anledning då så ber jag att få ytterligare utveckla mina tidigare och nuvarande hudförehavanden.
Problemet: alla, precis alla, sorters blemmor runt haka och käke.
Lösningen: A-vitamin, AHA, BHA och salicylsyra.
Hur: Ja, det är här jag känner att jag behöver utveckla lite.

Blemmor (alltså, jag ogillar verkligen ordet “finnar”) har ju som bekant tusen olika orsaker. Ibland vet man med sig att de kommer för att man är stressad, har ätit dåligt, druckit dåligt, har flugit, har sovit dåligt eller vad det nu kan vara. Alla har vi triggers. Och inte blir det roligare av att det också bestäms genetiskt och hormonellt. Vi är helt enkelt slavar under blemmorna, om de bestämmer sig för att söka upp oss.

Men vi kan alltid göra uppror, eller i bästa fall ge dem a hard time.

Riktigt svår acne (i hela ansiktet, inflammationer och så vidare) bör man söka läkarhjälp för, det finns receptbelagda läkemedel, som i regel är A-vitamin i sjukt hög koncentration.

Vad man måste göra är att först och främst se över sina rutiner.

RENGÖRING
Använd en mild rengöringsprodukt, aldrig tvål. Hellre en rengöringsmjölk eller en skummande rengöringsprodukt (jag gillar Shiseidos Extra Creamy Cleansing Foam och rengöringslotionen för torr hy från Paula’s Choice).

EXFOLIERING
Man tänker sig kanske inte att det är bra att peela en acnehud. Det är visserligen rätt tänkt, man ska inte irritera en redan irriterad hud. Men att peela med salicylsyra och/eller BHA är att peela kemiskt och skonsamt. När man har acne vill man såklart nå inflammationen på djupet och då vill man få bort de döda hudcellerna på ytan, som dessutom tenderar att torkas ut av alla finnmedel.

BEHANDLA
Den vanligaste ingrediensen i olika finnmedel är Benzyol och/eller benzyolperoxid. Kolla gärna efter den i innehållsförteckningen! Den är antibakteriell dessutom. Salicylsyran som ofta finns med i samma kräm går alltså före och exfolierar lite och sen kommer benzyolen och gör sitt.

Att gå till en hudterapeut kan göra stor skillnad, ofta behandlar man också där med syra. Skillnaden är att hudterapeuten dels kan fixa högre koncentrat och dels kan blanda till syrorna ordentligt. Till exempel måste man, om man använder starka syror, neutralisera huden efteråt. Det är ingenting man gör hemma direkt. En hudterapeut kan också se till att öka eller minska de olika koncentrationerna, för att anpassa resultatet individuellt. Ibland behövs en aggressivare syra (som AHA) och ibland en mindre aggressiv (BHA).

(Fick en fråga om syror, om rådet att hålla sig till ett och samma märke. Well, tanken är väl att man på så sätt ska se till att få en bra balans men i regel är halterna inte så stora, undantaget salongsmärkena, så att det ska spela all roll i världen)

VARDAG
Kör en rengöringsmask då och då, gärna en mer lera. Lermask, alltså. Beauté Pacifique har en, Kiehl’s också. Glöm inte fukten i ansiktet men skippa alkoholen. Ha oljefri lotion i ansiktet, full med fukt, som till exempel MACs Strobe Cream, Cliniques Turnaround Cream eller Moisture Defense Antioxidant Hydrating Gel från MD till exempel.

Småsaker som tvätta örngottet regelbundet, se till att inte ha händerna i ansiktet, eller mobiltelefonen tryckt mot kinden och sånt spelar också in. Acne är inflammationer. Never forget.

Etiketter None

Men först ett meddelande från Oscar de la Renta…

Etiketter None

I ditt ansikte

Som tonåring hade jag inga hudproblem. Knappt några alls. Jag blev  lätt bränd i solen, näsan blev alltid röd men det var okej för jag gillade inte att vara i solen ändå. Ironiskt nog hamnade jag mitt i soliga Kalifornien under mitt år som utbytesstudent, men där lärde jag mig snabbt att leva i luftkonditionerad miljö och undvika sol så mycket som möjligt. Jag åt hälsosamt och min hy har aldrig sett friskare ut. Kolla bilden bara, jag är arton år och hälsan själv!

Sen kom jag hem igen. Då började det. Starten på en lång kamp mellan mig och min hud. Finnar, milier…alla sorters blemmor man kan tänka sig.

Det går väl över, tänker man. Det försvinner med åldern. Men icke, tvärtom. Under hela min 20-årstid försökte jag ständigt kamouflera mina “problemområden”, i synnerhet hakan och käken. Alltid blemmor, prickar, bölder och sen röda ärr. Jag provade såklart allt jag kom över, från krämer från Apoteket, Clearasil och Tea tree oil men det hjälpte ju föga. Tandkräm fattade jag till och med då att det inte skulle hjälpa mig, men jag provade zinkpasta en del.

Min rengöringsrutin innefattade rengöringskräm, ansiktsvatten med alkohol och sen nån fuktkräm, vilken som nu fanns till hands. Och så nån finnsalva på hakan. Ofta skrubbade jag ansiktet rött med handduken också. I ren frustration.

I efterhand är det ju bara att skaka på huvudet. Vad jag gjorde var att torka ut min hud och irritera den så mycket så att den överkompenserade med fett.

Jag gick till en billig hudterapeut, hon gav mig en AHA-behandling. Den funkade bra, men eftersom jag inte fick några instruktioner om hur jag skulle behandla huden mellan besöken, och efter, så körde jag på som vanligt vilket resulterade i att jag inte såg några direkta resultat förutom dagarna efter behandlingen.
Jag provade att sola solarium, på inrådan av en kompis som sa att det torkade ut huden på ett fint och bra sätt. Jag smorde in huden med massor av olja från The Body Shop mellan varven också, eftersom den blev torr.

I samma veva fick min brorsa också samma slags hudproblem så jag tänkte fuck it, nu måste vi ta itu med det här.

Okej, lektion nummer ett är ju att inte torka ut huden så aggressivt. Att sedan smörja in med olja – och inte fukt – om vartannat är rena döden för frisk hy. Istället borde jag skonsamt, helst kemiskt, peelat bort den torra huden och sedan använt A-vitaminrik hudkräm med salicylsyra. Det har räddat min hud. Och, naturligtvis, besök hos proffs som rensat upp i kaoset jag själv skapat i mitt ansikte. Det har de lyckats göra med just den metoden: skonsam peeling för att också komma åt fettet i underhuden som jag stressat fram genom att stresstorka ut överhuden. A-vitamin för balansen, alltså fettreglaget. Salicylsyra har en milt exfolierande effekt och dämpar fett.

Därpå kräver huden fukt också, förstås. Det får den. Och jag har såklart skippat ansiktsvattnet med alkohol sedan flera år tillbaka.

Att jag blir röd i solen och i synnerhet på näsan har jag också fått bakläxa på. Bra att jag inte gillar sol, för annars hade det kunnat bli riktigt tråkiga resultat av det hela, hittills har jag bara en slags början till rosacea, som jag håller i schack genom IPL (laser) någon gång i halvåret, genom att ha solskydd så ofta jag kan/orkar och genom att undvika solen, vilket jag gör per default.

Jag säger det igen: proffsen har rensat upp i kaoset jag själv skapat på grund av okunnighet. Och därför behövdes deras hjälp. Resten – underhållandet, maintenance – sköter jag själv. Jag är lite av en vaktmästare för huden, ser till att ruljansen funkar, medan de är inspektörerna som tar en ordentlig koll och ser till att det är rent och snyggt och fungerande överallt.

Etiketter None

Fredagsintervjun: Doftbärare Hainer


Jag tar tillfället i akt och intervjuar mig själv. Jag inser nämligen att vi aldrig blivit ordentligt presenterade för varandra. Visst, vi känner väl varann vid det här laget men faktum kvarstår ändå – varför ska du bry dig om vad jag skriver, när du inte ens vet vem jag är. Fredagsintervjun idag är därför med en doftbloggare. Jag själv.

Caroline, du skriver om dofter en hel del. Har du en extra bra näsa för sånt?
– Nej. Extra bra fantasi möjligtvis.

Varför skriver du om doft?
– Jag skriver inte bara om doft, men det har blivit mer och mer sånt för att jag tycker inte att det finns så många som skriver om doft på det sätt jag vill läsa om det. Det kan låta förmätet, jag menar det inte så, utan det handlar mer om att doft inte är ett särskilt prioriterat ämne att skriva fördjupande eller analyserande om. Det gäller skönhet också, i viss mån.

Hur började du skriva om doft och skönhet då?
– Genom att jag slutade skriva om film och teve.  Jag har varit frilansskribent i hundra år, eller i alla fall tio. Mest har jag skrivit om populärkultur men jag har alltid varit intresserad av skönhet. Både som populärkulturellt fenomen och av personliga skäl, på grund av min otacksamma problemhud.

Du ser inte ut att ha så dålig hy?
– Inte nu längre eftersom jag tagit reda på vad som funkar och inte. Jag har läst allt jag kommit över, intervjuat hudläkare och terapeuter och helt enkelt lärt mig hur huden fungerar. Typ. Jag är på min hud som en ilsken vakthund. Minsta lilla tecken på problem – app, app, app – så blir det insatsstyrkor direkt.

Vad är det viktigaste du lärt dig då?
– Att du inte nödvändigtvis får det du betalar för.

Nåt mer konkret gärna?
– A-vitamin är rena universalmedlet, man kan aldrig få för mycket fukt däremot för mycket fett. Att färga ögonfransarna är så värt det och var snål med att skölja ur allt balsam ur håret, jag brukar försöka låta lite sitta kvar.

Varför har du aldrig bilder på dig själv i bloggen, som läsare vill man ju kanske se hur du ser ut?
– Dels så tycker jag inte, på allvar alltså, att bloggen handlar om hur jag ser ut. Mer om skönhet och doft i lite vidare bemärkelse och dels…

Men kom igen nu…
– Ja, jag erkänner. Det låter sjukt pretentiöst. Men jag är väl inte så intresserad av att ha en “dagens outfit”-blogg då fast med smink. Jag överlåter det med varm hand till andra som är bättre på sånt och mer bekväma framför kameran och med sitt utseende.

Hur ser dina sminkvanor ut?
– Känner mig naken utan. Försöker gå ifrån foundation och nöja mig med lite concealer här och var och kanske aningen puder. Har insett att man – eller jag – ser bättre ut utan underlagskräm faktiskt. Håller mig gärna till naturliga, bruna, varma, bronziga färgskalor och önskar att jag kände mig mer bekväm med läppstift för att matcha det hela.

Har du några favoritprodukter?
– Många. Ögonbrynspenna tycker jag är ett måste, oavsett vad man har för bryn, och ögonfransböjare. Min kommer från Shu Uemura. Jag gillar Creamblend Blush från MAC, den ger en fin, naturlig glow. Estée Lauders Pure Color Illuminating Powder Gelee är också en favorit för lite skimmer på kindbenen. Är också ett stort fan av välmanikyrerade naglar, det förlåter det mesta, både rufsigt hår och slafsiga kläder.

Vad har du för favoritparfym?
– Är svag för det mesta från Guerlain. Och föredrar i regel lila och gröna dofter.

Vad har du på dig idag?
– Den superlila Balenciagadoften, faktiskt. Mjuk, diskret, lite hemlig. Det är en sån dag idag.

Etiketter: , , ,

De blandade känslorna

Idag är en sån där då jag lyssnar på Wicked Game och drar upp axlarna och borrar ned händerna djupt i jackfickorna.
Jag som trodde…
Han som sa…

Jag kan inte dofta citrus eller nåt idag, det måste bli vemod. Jag tar L’Heure Bleue. Darrande viol. Tillbakaryggande iris. Mössan neddragen långt ned över öronen. Chris Isaak sjunger för mig om hur det känns att om än bara för en sekund luras att tro…att det fanns något där.

Det är kallt i luften, fingrarna är frusna.

Å andra sidan vill en del av mig sträcka på ryggen och gå stolt fram över gatan. Nähä, men det är väl din förlust då. Anamma min kloka väns Eriks råd “sätt dig själv i respekt, för fan!”.
Jag är vad jag är, och det var väl tråkigt att du inte vill ha mig så.

En del av mig vill därför måla en extra snygg eyeliner idag, lång och tjock. YSL har en i burk som sitter hela dagen och som måste målas på med en liten pensel. Lyxen, tiden. Det ändå tillfredsställande i att vissa klarar det, andra inte. Man erövrar en sådan eyeliner, man får den inte. Men jag klarar det, jag kan göra en fin båge.

Jag ska ha rött läppstift också. Jag vet att jag klär i det. Alltså, jag vet det. Det är inget smickersnack eller så. Min bleka hy och rödlätta hår gör att röda läppstift som drar mot orange är perfekt för mig, men jag vågar sällan ha det. vada vågar? Jo, men rött läppstift kräver också en del. Det förbiser man så ofta. Men det är väl som tajta badbyxor, det vågar väl inte alla män ha? (Och inte alla män ska ha det heller, herregud). Jag borde ha det idag, visa vad jag vågar, vem jag kan vara, vem han missar…

En del av mig vill det.
Den andra vill bara måla ögonen riktigt svarta och försvinna in i den blå vinterdimman tills det blir varmare i både luften och hjärtat.

Etiketter None

Om natten…

Listan på parfym och makeup som inte finns i Sverige men som borde kan göras lång. Förutom Tom Ford makeup så längtar jag efter Bobbi Brown och NARS. Och vad gäller parfym vill jag att någon tar in Michael Kors. Genast. Hans parfymer är faktiskt helt splendid, speciellt den självbetitlade och den som heter Gold.

Båda förlitar sig på tuberos, en vit blomma som luktar precis så. Alltså precis som man föreställer sig att en vit blomma doftar. Tänk orkidé, jasmin, liljekonvalj…nog finns det en gemensam doftnämnare hos dem?

Tuberos är kanske lite extra speciell. Inte bara är det en av de absolut mest klassiska doftblommorna, den är också väldigt svår att odla och komplicerad att omvandla till doftolja (det krävs dubbelt så många tuberosblommor som jasminblommor för att få fram samma mängd olja. Till ett gram absolut krävs sex kilo tuberos). Alltså är den dessutom dyr och hyfsat sällsynt. Men den doftar såklart gudomligt. Den är besläktad med jasminen men har inte det tunga, stickande draget. Den skulle istället mycket väl kunna vara själva definitionen på en sensuell blomdoft. Man vill bara omvandla sig till en humla när man doftar på den, och leta tuberosnektar i resten av sitt liv. Sötare, definitivt, men också kryddigare. Tänk ylang-ylang, tänk hyacint.

Vad gör man då, när det är så dyrt och galet jobbigt att framställa tuberos? Man tillverkar syntetisk tuberos såklart. Visst, det duger fint, men om man, som Michael Kors, vill göra en grej av lyx och exklusivitet så bör man naturligtvis sikta på parfym med äkta vara. Som Michael Kors. Vill du känna hur tuberos-parfym luktar? Prova Fracas från Piguet (finns på NK i Stockholm), Do Son från Diptyque eller Tubereuse från L’Artisan.

Och när du doftar, tänk då på detta oerhört poetiska fakta som nästan ger mig tårar i ögonen: tuberosen blommar bara om natten.

 

Etiketter: , , , ,

Sånt händer

Just det, nariga händer var det ja. Torra vinterhänder, jag fick en fråga om det. Om hur man blir av med dem.

Visst, “smörj in dem” är ett svar men det är inte det fullständiga svaret. Speciellt inte om man – såklart – gör det så ofta man kan och händerna ändå inte känns fullt värdiga att klappa en kind med.

Gör så här, vännen. Ta en mild scrub. Har du ingen så blanda till en av olja och socker. Blöt dina händer ordentligt, eller kör i samband med dusch eller bad. Skrubba fint (var snäll! Inte skrubba aggressivt, händerna är inte elaka mot dig, de är bara torra). Du kan gärna passa på att skrubba lite fint runt nagelbanden också, så att de får lite extra TLC.

Använd sedan en olja. Yes, box, en olja. Är det dagtid och du inte vill kladda ned tangentbordet på kontorets dator tar du givetvis en torr olja, är vi hemma och du ändå ska sitta framför teven och titta på Dowton Abbey innan du går och lägger dig kan du ta vilken olja som helst, i stort sett (mandelolja från Apoteket, Johnsons babyoil…) och är du riktigt illa däran så ta på dig handskar. Det låter “leprasjuk” om handskar men det är galet effektivt, du stänger in fettet och fukten, händerna har ingen chans, de måste ta emot.

Bonus: naglar älskar olja.

Du bör också se över dina handvanor. Diska med gummihandskar (det gör jag. Händerna luktar gammalt bildäck efteråt men nagellacket är intakt och händerna mjuka). Undvik tvål så mycket du kan. Självklart måste man tvätta sig men du måste kanske inte tvåla in händerna varje gång du tvättar dem? Smörj in dem så mycket du kan under dagen, det finns fuktkrämer som inte geggar. Satsa på en sådan (glycerin bör vara en av de första ingredienserna som listas i ingredienslistan). Och ha vantar när det blåser kallt!

Det kommer att bli bra.

Etiketter None

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen