Fifty Scents

I ditt ansikte

Som tonåring hade jag inga hudproblem. Knappt några alls. Jag blev  lätt bränd i solen, näsan blev alltid röd men det var okej för jag gillade inte att vara i solen ändå. Ironiskt nog hamnade jag mitt i soliga Kalifornien under mitt år som utbytesstudent, men där lärde jag mig snabbt att leva i luftkonditionerad miljö och undvika sol så mycket som möjligt. Jag åt hälsosamt och min hy har aldrig sett friskare ut. Kolla bilden bara, jag är arton år och hälsan själv!

Sen kom jag hem igen. Då började det. Starten på en lång kamp mellan mig och min hud. Finnar, milier…alla sorters blemmor man kan tänka sig.

Det går väl över, tänker man. Det försvinner med åldern. Men icke, tvärtom. Under hela min 20-årstid försökte jag ständigt kamouflera mina “problemområden”, i synnerhet hakan och käken. Alltid blemmor, prickar, bölder och sen röda ärr. Jag provade såklart allt jag kom över, från krämer från Apoteket, Clearasil och Tea tree oil men det hjälpte ju föga. Tandkräm fattade jag till och med då att det inte skulle hjälpa mig, men jag provade zinkpasta en del.

Min rengöringsrutin innefattade rengöringskräm, ansiktsvatten med alkohol och sen nån fuktkräm, vilken som nu fanns till hands. Och så nån finnsalva på hakan. Ofta skrubbade jag ansiktet rött med handduken också. I ren frustration.

I efterhand är det ju bara att skaka på huvudet. Vad jag gjorde var att torka ut min hud och irritera den så mycket så att den överkompenserade med fett.

Jag gick till en billig hudterapeut, hon gav mig en AHA-behandling. Den funkade bra, men eftersom jag inte fick några instruktioner om hur jag skulle behandla huden mellan besöken, och efter, så körde jag på som vanligt vilket resulterade i att jag inte såg några direkta resultat förutom dagarna efter behandlingen.
Jag provade att sola solarium, på inrådan av en kompis som sa att det torkade ut huden på ett fint och bra sätt. Jag smorde in huden med massor av olja från The Body Shop mellan varven också, eftersom den blev torr.

I samma veva fick min brorsa också samma slags hudproblem så jag tänkte fuck it, nu måste vi ta itu med det här.

Okej, lektion nummer ett är ju att inte torka ut huden så aggressivt. Att sedan smörja in med olja – och inte fukt – om vartannat är rena döden för frisk hy. Istället borde jag skonsamt, helst kemiskt, peelat bort den torra huden och sedan använt A-vitaminrik hudkräm med salicylsyra. Det har räddat min hud. Och, naturligtvis, besök hos proffs som rensat upp i kaoset jag själv skapat i mitt ansikte. Det har de lyckats göra med just den metoden: skonsam peeling för att också komma åt fettet i underhuden som jag stressat fram genom att stresstorka ut överhuden. A-vitamin för balansen, alltså fettreglaget. Salicylsyra har en milt exfolierande effekt och dämpar fett.

Därpå kräver huden fukt också, förstås. Det får den. Och jag har såklart skippat ansiktsvattnet med alkohol sedan flera år tillbaka.

Att jag blir röd i solen och i synnerhet på näsan har jag också fått bakläxa på. Bra att jag inte gillar sol, för annars hade det kunnat bli riktigt tråkiga resultat av det hela, hittills har jag bara en slags början till rosacea, som jag håller i schack genom IPL (laser) någon gång i halvåret, genom att ha solskydd så ofta jag kan/orkar och genom att undvika solen, vilket jag gör per default.

Jag säger det igen: proffsen har rensat upp i kaoset jag själv skapat på grund av okunnighet. Och därför behövdes deras hjälp. Resten – underhållandet, maintenance – sköter jag själv. Jag är lite av en vaktmästare för huden, ser till att ruljansen funkar, medan de är inspektörerna som tar en ordentlig koll och ser till att det är rent och snyggt och fungerande överallt.

Etiketter None

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen