Fifty Scents

Pasteller eller?

Alla dessa pasteller alltså.
Jesus.
Jag vill inte verka som världens största neggo men vem älskar egentligen pasteller?
Pudriga, flickiga, prinsessiga, omöjliga saker. Är det ens möjligt att ha en pastellskugga när man är över trettio och har ett jobb att sköta?

En blek, rödhårig skönhet kan absolut vara vacker i kalla, turkosa ögonlock och jag säger inte nej till lila runt ögonen men hur ska vi egentligen förhålla oss till ljusrosa ögonskugga och mintgrönt?

Alltså, jag har ett tveksamt förhållande till det här med att man i mångt och mycket översköljs av ett flickigt mode – Peter Pan-kragar, spets, volanger – och nu pasteller till våren. Hur ska man ta till sig det i en vardag av stiga upp tidigt, gå till jobbet, agera professionell och gud vet vad. Det är svårt nog att få till en vardagslook med bara lite ögonbrynspenna och mörk mascara. Pasteller?!?

Det är självklart lätt att vara snygg i klädsamt aprikos om man får hjälp av en makeupexpert, som i reklambilderna för Dior, Givenchy, Lancome och jag vet inte alla märken som – surprise – satsar på pastell till våren. Men gemene kvinna (och nu syftar jag på mig själv igen såklart) som provar en rosa skugga ser ut att vara förkyld.

Sen den här flickigheten. Jag vet inte jag. Äpplen och päron tänker någon, eller men vaddå det är väl bara att klä sig som man vill. Ja, jo. För all del, det är det alltid. Om man väljer att tänka så.

Själv känner jag mig obekväm. Jo, jag gör faktiskt det. För mig blir vårens pasteller mer som leksaker än smink som identitet och förstärkare. För om en eyeliner kan förstärka min känsla av appeal, vilket det kan ibland, och rött läppstift min självsäkerhet, vilket det kan ibland, så har pastellerna helt motsatt effekt på mig. Jag blir ungefär tjugofem år yngre alternativt trettio år yngre i en prinsessklänning i en låtsaslek, där jag inte är den jag är. Jag är en ung, oskyldig nickedocka. Jag gillar det inte.

Jag menar så här: om man accepterar eller tycker eller känner att smink ändå påverkar hur man är, upplevs och vill se ut, så måste ju även pastellerna ingå i detta? Och för mig är pasteller en lek med flickighet på ett sätt som inte är bara rent tekniskt svårt att få till (mintgrönt?!) utan också signalerar något övermålat och dockigt. Jag blir obekväm. Dessutom – och det här är ju en parantes – undrar man ju varför man inte kommer med nåt nytt? Alla dessa fina märken, dessa påkostade annonser och vackra produkter. Och så – pasteller!?

Etiketter None

8 kommentarer till “Pasteller eller?”

  1. Jessica
    on Feb 23rd, 2012
    @ 2:32 pm

    Amen på det.

  2. Jessica också
    on Feb 23rd, 2012
    @ 3:40 pm

    Ja det är banne mig inte nytt och fräscht med pasteller till våren. Fast jag tycker ändå att pasteller har sin appeal, framåt våren när jag vill känna mig flickig i vippiga kjolar, ballerinaskor och ankelsockor. Precis som att jag vill sno in mig i vinröd tweed på hösten hehe. Jag har inga problem med att vara nästan 30 och professionell på jobbet i just vippig kjol och pastellig make-up, man får slå kostymgubbarna med häpnad 😉

  3. Felicia
    on Feb 23rd, 2012
    @ 3:46 pm

    alltså hej! du är säkert trött på alla “snälla hjälp mig”-frågor men jag har en ändå…om ansiktsrengöring! jag har ganska fin hy, typisk blandhy tror jag med små porer, det är lätt att få till glow om man försöker, den blir inte flammig eller flottig,är inte supertorr. MEN! I pannan har jag problem med blackheads/finnar/knottror, det är liksom helt knottrigt men annars är hyn i resten av ansiktet superfin. det är så märkligt, vad kan detta bero på?Jag har varit hos en (dålig) hudterapeut som sade att det berodde på uttorkning om jag minns rätt och att huden då producerade talg blabla, men jag har liksom ingen tvättrutin för jag vet inte vad för produkter jag ska använda! Tidigare använde jag en ganska fet rengöring från apoteket och efter det jag har kommit fram till att jag istället behöver MYCKET fukt och inget fett men behöver liksom ett helt nytt set rengöringsprodukter – peeling, rengöring, fuktkräm, allting och vet liksom inte vart jag ska börja? jag har lite blackheads i t-zonen men jag är varken torr eller fet, huden är liksom bara oren. ska tilläggas att jag har tonårshy, är sjutton år så ja. det känns bara så synd att jag hade kunnat ha så mycket bättre hy men jag vet inte hur jag ska göra och nu känns det som att jag misshandlar den! minns att du hade ett liknande inlägg för ett tag sedan och ber. nu . om . hjälp :((((((

  4. sparris
    on Feb 23rd, 2012
    @ 4:38 pm

    Om man ser på alla mode- och skönhetsbilder och de ideal/drömvärldar/images de förmedlar så känns det som rätt länge sedan de branscherna hade någon som helst verklighetskontakt. Särskilt inom haute couture.

  5. A
    on Feb 23rd, 2012
    @ 5:17 pm

    Är också less på att bli ombedd att klä ut mig till… barn. Tycker det är lite sjukt, och ännu mer sjukt att alla bara liksom lyder: Aha, varje år ska barnfärgerna fram. Å andra sidan… när pasteller nu varit inne varje vår för vuxna hur länge som helst… kan man då verkligen påstå att det fortfarande är barnfärger? Jag tycker det, men jag tänker att hum jag kan ju ha fel.

  6. Sara
    on Feb 23rd, 2012
    @ 11:46 pm

    Jag vet inte, förstår vad du menar, men det går ju å andra sidan att se sjukt fierce ut i pastell. Jag tänker Killer Colours-Viola och ljuslila läppar. Så sjukt inspirerande och nice.

  7. jenny
    on Feb 25th, 2012
    @ 10:28 am

    skönt att du tar bladet från mun, jag har förundrats en bra tid över sminkdiskarnas nyheter och lyssnat på säljarnas ihåliga försök att kränga dessa vidriga barnfärger.

  8. It’s not me, it’s you! « Bjooti – Sminkblogg
    on Feb 27th, 2012
    @ 1:13 pm

    […] not me, it’s you! 27 Feb 2012 | 13:13 Inga kommentarer | Allmänt Pasteller, eller? undrar Caroline som skriver en av mina favoritbloggar inom skönhetssegmentet Fifty Scents (ni KAN inte ha missat […]

Kommentera

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen