Fifty Scents

Är det kärlek?

Både Napoleon och hans Josephine älskade violer. Hon bar ofta violparfym – en extremt dyr vara på sin tid. När hon dog 1814 såg Napoleon till att plantera violer på hennes grav. Innan han gav sig av till St. Helena, där han sedan slutade sina dagar, besökte han Josephines grav och plockade med sig ett par violer därifrån. Han bar dem i en berlock som han hade runt halsen tills han dog.
Doften av viol, tänker jag mig, blev doften av kärlek för honom. En doft som höll hans älskade vid liv?
Nu när våren gör sig redo för sin entré och bröllopssäsongen kickar igång tänker jag förstås på hur romantik doftar.

Hur doftar romantik? Hur doftar kärlek och hur vill man själv dofta för den kära?

Det traditionella valet är antagligen blommor. Rosor med all symbolik och så, för all del, men det är inte riktigt det jag är ute efter. Det förmedlar ju inte direkt den sprudlande, lyckliga, ödmjuka känslan.

Kanske var Napoleon och Josephine inne på någonting med violerna. Alltså, idén om att ha en gemensam kärleksdoft, en blomma som bär minnen med sig och som sjunger om kärlek genom mossa och blad. (Balenciagas doft är full av viol, från och med nu tänker jag på kärlek när jag bär den).
Men jag är ändå ute efter något annat, en känsla. Av sol, glädje, blyga men blossande blommor som kommer att slå ut men kanske inte riktigt, riktigt vågar. Daisy Eau So Fresh kanske?
Samtidigt vill man kanske också ha med den kryddiga och sensuella, det där bindande, lockande. La Perla J’Aime La nuit har det. Men Jasmin Noir från Bulgari har det kanske ännu mer. Den är dessutom berusande i sig, tack vare den vita blomman. Så skör och egensinnig men samtidigt så stark. Alltså, faktiskt.
Vilken kärlek talar man om egentligen, och kanske kan man inte dofta alla slags kärlekar på en och samma gång? Jag vet inte. Jag fortsätter att leta vidare. Men hittills står alla jag nämnt på mitt sminkbord och jag har använt dem under veckan.

Etiketter None

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen