Fifty Scents

Äh!

Ääääh, men vad nu? Jag har inte blivit så besviken på en flanker sedan…jag vet inte.

Kanske var mina förhoppningar för höga? Kanske lät jag mig förföras av flaskan, som ju i vanliga fall är nonchalant kall och med ett silverbälte, numera ersatt av ett svart sådant som för tankarna till gummi och läder.

Hela förpackningen skvallrar om att Eau Sauvage Parfum är hårdare och manligare än klassikern och – för all del – mästerverket Eau Sauvage från 1966. En sexig, frisk och citrus-ig cologne för den svala fransosen med vit skjorta, Wayfarers och långa, smala fingrar.

Hårdare, manligare och starkare utlovas med noter av bergamott (friskt) myrra (murrigt) och vetiver (träigt) och för all del, vid en första sniff så slår manligheten emot en. Fast det är snarare i bemärkelsen bildäck och uppknäppt skjorta på svulstig italienare. Jag har ingenting emot det, tvärtom, jag gillar ju till exempel Moscino Forever som kan vara den svulstigaste italienaren på marknaden, fullkomligt genomdränkt i anis och peppar. Men det vilar också något fränt över Eau Sauvage Parfum som för tankarna till finlandsfärjor och svettiga lördagsnätter. Inte alls den sofistikerade manlighet jag hade tänkt mig. Men visst, det går an. Manlighet för all del. Och flaskan är ju snygg också.

Men när toppnoterna av citrus blandat med bildäck lagt sig träder en ännu fränare doft fram som är rent av otrevlig. Det är då besvikelsen når sin absolut, fulla topp. Nej, det här är inte bra. Namnet, renommén och flaskan till trots. Som tur är (?) så är min kollega Andreas på Bon av en annan åsikt så kanske finns det hopp ändå.

Etiketter: , ,

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen