Fifty Scents

Vi måste prata om makeup

New York Times har haft ett rundabordssamtal om makeup. “Skadar makeup självförtroendet?” är frågan och majoriteten av de tillfrågade svarar “Nej, tvärtom. Makeup boostar självförtroendet”.

Ja, det är (tyvärr?) bevisat, gång efter annan, att sminkade kvinnor uppfattas som proffsigare, självsäkrare, pålitliga och alla möjliga andra positiva saker. Som i den här undersökningen, med avsändare Procter & Gamble. Deras studie är inte unik, man gör den typen av studier hela tiden. Att Procter & Gamble betalar för resultaten är ingenting konstigt, de äger en hel drös med skönhetsmärken som Olay, CoverGirl (ett av USAs största budgetmärken) och MaxFactor. Självklart ligger det i deras intresse att vetenskapligt kunna presentera makeup som en positiv grej. Och självklart ligger det i deras intresse att ha koll på marknaden. Kvinnor upplever att makeup ger självförtroende —> Aha! Bra grej att anspela på i annonser!

Nå. Detta är alltså ett faktum. Sminkade kvinnor blir generellt mer positivt bemötta.

Låt oss lägga just den diskussionen åt sidan, alltså hur det kommer sig och om det är förkastligt eller inte. Vi kan väl, för tillfället, bara konstatera att miljö, sociala faktorer, pengaintressen och kultur gjort det så?

Okej, Men när några (ja, faktiskt inte bara en) av de tillfrågade experterna menar att det är ett val, huruvida man vill bära makeup eller inte känner jag hur mina ögonbryn rynkas. Makeupartisten Scott Barnes säger att yttre skönhet ger inre skönhet och att smink därmed gör världen mer positiv och vackrare, och vi sminkade människor borde använda sminket till att sprida en mer positiv känsla i världen.

En tillfrågad expert i NY Times-panelen går så långt att hon påstår att hon “bär makeup för sin egen skull, inte för någon annan“.

Samma argument hörs förstås också om annan form av transformering, som vid kosmetiska ingrepp och så vidare. Och frågan är: i en värld utan andra människor, i en värld utan blickar – skulle man fortfarande sminka sig på morgonen innan man går utanför dörren? Skulle man fortfarande lägga tusentals kronor på små färgburkar vars dyra innehåll får ens fransar att bli lite mörkare?

Eller, så här kanske snarare: upplever jag verkligen att effekten av att jag går utanför huset osminkad är precis och exakt densamma som om jag valde att inte ha smink på mig?

Tänk på saken.

Jag tror nämligen att makeup för med sig många positiva känslor men knappast för att makeupprodukterna besitter någon slags statisk, magisk egenskap helt oberoende av omvärlden. Nej, produkterna är positivt laddade för att det ligger kommersiella, kulturella och sociala drivkrafter bakom. Så visst, Scott Barnes uttrycker det väl lite väl naivt men i viss mån håller jag med om att yttre skönhet kan påverka din inre och därmed sprida viss harmoni. Jag ser inte att makeup kan förändra världen direkt men den kan förändra individens humör och självuppfattning.

Däremot tror jag ju inte att denne individ har ett val i samma utsträckning som man vill påstå i detta rundabordssamtal.

Makeupindustrin med alla sina pengar har gjort det valet åt mig. De har genom sina kommersiella krafter förklarat för mig att sminket gör mig självsäkrare och lyckligare (“Because I’m worth it”).

Vår skönhets- och ungdomsfixerade kultur har definierat den sminkade skönheten åt mig och visat att det är ett ideal (fotomodeller, stjärnor, dyra, exklusiva produkter med en omistlig känsla av lyx och succéliv) men också standarden.

Det sociala klimatet har visat att kvinnor bär smink, det är en av sakerna som gör oss till kvinnor rent sådär allmänt och vardagligt. Makeup till en viss gräns är bara ren ompyssling ungefär som att man tvättar håret och kanske borstar tänderna av ren artighet mot andra. Har vi inte makeup, och detta har ju alltså studier visat, så kan vi dessutom riskera att uppfattas som slarviga, opålitliga, osäkra (!), ospännande och till och med värdiga av lägre lön än våra sminkade medarbetare.

Så nej. Nog för att jag är intresserad av makeup och gärna sminkar mig. Men jag lever inte under någon illusion om att jag gör det för min egen skull, för att jag väljer att sätta mig vid sminkbordet varje morgon istället för det andra, helt likvärdiga valet att bara ta på mig kläderna och gå utanför dörren.

Etiketter None

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen