Fifty Scents

Mer USA: Milk Makeup

Inte sedan Glossiers segertåg över skönhetsvärlden har ett “indie”-märke trendat så högt så snabbt som Milk Makeup. Det började som ett projekt hos Milk Studios, ett konstnärskollektiv i NY med mestadels fotografer. Bildspråket och hipfaktorn fick resonans långt innan produkterna var helt klara. Kollektionen är tydlig: veganska ingredienser, coola (och resvänliga!) förpackningar med multifunktioner. Som Lip + Cheek-stift, bronzer-stiften och stjärnprodukten Blur Stick, en primer i stiftform som suddar ut porer och linjer och gör huden jämn.

Till skillnad från Glossier som bara säljer online finns Milk numera på utvalda Sephora och Urban Outfitters. Men i likhet med Glossier kom ryktet och trendstatusen innan den stora produktlanseringen. Båda märkena har också extremt lyckat tilltal och visuell kommunikation. Glossier är supertydliga och skönt breda vad gäller hudfärg och stil. Milk har sedan starten tänkt bortom genus och har män, kvinnor och transgender i sin annonsering.

Man har också en del spektakulära produkter i katalogen som stundtals känns som mer konceptuella snarare än användbara, som toner i stiftform och Cooling Water, en slurk kylande vatten (också i stiftform).

Prisbilden är det där mellanläget där det inte är Tom Ford-nivå men det känns ändå som om man betalar mer för namn och hipness än produkten. Tänk 250-300 kr i snittpris. Och hur är då produkterna?

När någonting heter något med “cooling” blir jag genast reserverad eftersom “cooling” för mig har kommit att betyda saker som eukalyptusolja eller mint i produkten vilket är all and well men inget jag vill ha i ansiktet. Men det finns ingenting av den varan i ingrediensförteckningen här som är förvånansvärt kort. Lite sämre med matcha-tonern i stiftform (innehåller trollhassel) men inte på något sätt värt att sätta en varningstriangel framför.

Trots detta kan jag inte säga att jag är överväldigad av kärlek och beundran inför någon av produkterna jag testat. De som generellt fått goda reviews är skimmer- och highlightingstiften men de upplever jag som alldeles för glittriga och de försvinner snabbt från huden.

Jag upplever läpprodukterna som torra och Lip + Cheek som vaxiga (de känns precis som Tartes variant). Kändaste produkten Blur Stick levererar visserligen en oerhört len yta men den är alldeles för tunn för att verkligen jämna ut, dessutom försvinner den snabbt. Jag gillar att den är utan silikoner, vilket annars är supervanligt i primers, men å andra sidan har man fått för sig att förutom parfym också ha i limonene och linalool. De har man med för att få produkten att dofta gott, syntetisk varianter av citrus, och är potentiellt irriterande för huden. Faktiskt högrisk. Nu är Mil inte ensamma om detta, både limonene och linalool är oerhört vanliga i kosmetika. Ofta vill man maskera en “kemisk” doft och som konsument gillar vår gärna när den snabbt registrerar en doft som “fräsch”. Det gör att vi upplever den som ny, frisk, hälsosam och potent. Det är ingen slump att diskmedel doftar citron, det är en doft vi alltså förknippar med renhet och fräschhet.
Vill vi ha det i ansiktet? Nej.

Okej, nu ska jag sluta skriva om produkter som ändå inte finns i Sverige och svara på lite läsarfrågor istället! <3

Etiketter None

USA-avundsjuka

I avdelningen Saker som borde finnas i Sverige sorterar jag in Blushington, en makeup-studio där man betalar 250 dollar i månaden (typ strax under 2500 kronor) och kan glida in när man vill för en sminkning. Vissa kommer varje dag innan jobbet, andra några kvällar i veckan innan en dejt.
Bra märken också: Becca, Kevyn Aucoin och Stila. Nu tyckte jag att de sminkade mig lite VÄL hårt men idealen är lite annorlunda här i LA jämfört med Sverige i stort. Och man kan ju be dem tona ned. Istället för att spackla foundation. Men färgerna de valde var superbra och bara tanken på att varje morgon glida ned i en sån där stol och få en kopp te serverad medan man görs snygg för dagen hör till min bild av paradiset.

Etiketter None

Solsken hela dagen och två värdelösa tips

Det är 30c ute och jag gör mig redo att gå ut. Har ett ärende till posten och har dragit ut på det så länge jag kan nu, tänkt att det ska svalna lite framåt eftermiddagen.
Jag har två, nej tre, fantastiska solskyddskrämer. Jag skulle gärna tipsa om dem men en är bara tillgänglig i USA och de andra är svindyra. Det känns ju lite taskigt, men jag tipsar ändå. Jag menar, folk åker ju till USA. Folk har ju vänner som åker till USA? Och folk kanske har jättemycket pengar och vill lägga en ansenlig summa på SPF?

Okej, först en superdyr som tyvärr är superbra. Och med superbra menar jag att den är milt hudfärgad på ett sätt som gör att man inte ser clownvit ut. Konsistensen på Skinceuticals Sheer Physical UV Defense SPF50 är rinnig och tunn, om man ser till att ta tid på sig att applicera så skulle jag säga att den dubblar som en lätt färgad dagkräm.
Den är också parfymfri vilket alla som känner mig vet är skäl nog att jubla. Dessutom har den alltså SPF50 vilket är högt och bra för en blek nordbo som undertecknad. Här finns heller ingen risk för torr hud eller sån där akne man kan få av för fet solkräm. Tycker man att man är blank (jag gör inte det) kan man toppa med matt foundation eller puder. Sitter bra, inget knas. Låt produkten torka innan bara.
Jag vågar bara inte säga vad den kostar eftersom det är genant. Fast äh, det är ju inte jag som satt priset på 475 kr…(!).

Det andra hyfsat värdelösa tipset är alltså en fantastisk produkt (från ett fantastiskt märke) som bara finns i USA: Umbra Sheer Physical Defense från Drunk Elephant. Den kostar 36 dollar vilket heller inte är småpotatis, och finns i en färgad och en icke-färgad version. Jag har båda och den färgade är överlägsen. Inte en hint av vit hinna trots den visserligen tunna men krämiga konsistensen. Less is more här. Förpackningen (vilket också gäller Skinceuticals) gör det lätt att få rätt mängd och gör att det inte kommer sand i flaskan och dessutom hjälper den produkten att hålla längre.
Men formulan är det vackraste i detta: en mjukgörande kräm som dessutom tillför oxidanter medan den gör huden rätt glowy!
Självklart parfymfri.

Ett sista litet tips, som jag nämnt tidigare, är BareMinerals Prep Step Mineral Shield SPF50. 425 kr är ingen lek men om man tycker att det tar emot att använda solskydd eftersom det fuckar upp makeupen och gör huden glansig så är det här i alla fall en produkt som underlättar en aning. Lätt som en gel, ingen clowneffekt och med fina mineraler och antioxidanter. Kan upplevas som lite glansig på sina håll men lite puder funkar bra i kombination om man inte vill ha nice glow eller är lagd åt det feta.

Hemma i Sverige? Anthelios-serien (La Roche-Posay) är min go to annars, om jag inte vill lägga oansenliga pengar på solskydd. Finns med matt effekt och med oparfymerad variant. Och givetvis fantastiska EVY, som kommer i mousseskydd. Praktiskt på stranden, inget kladd och kostar runt hundralappen. Alla som har barn och frågar mig om solskydd tipsar jag om EVY. Alla som ska på strandsemester också, och alla dudes som av någon anledning inte vill köpa dyra små flaskor eller snygga burkar.

Så, nu har jag fört fram det också. Puh – nu ut i solen!

Etiketter None

Krämigt på kinden

Glömde lösenordet till sidan, blev sur på sidan, har försökt logga in igen. Plötsligt går det så nu är jag här.

Jag vill prata om ett kärt ämne: créme blushers! Är man i Kalifornien och solen är framme tycker i alla fall jag är det är enklare med créme blusher än rouge i puderform. Man vill ha SPF, kinden blir kladdig (oerhört svårt att hitta SPF som inte kladdar), man får i så fall blotta med antingen blotting papers eller en mattande produkt eller primer. Jag kör Beccas Evermatte som jag tycker är outstanding men som kräver viss teknik att applicera (egentligen inte svårare än a) mjuka upp på fingrarna och b) dutta, gnugga inte).

Hur som! Sommartid tycker jag créme blusher synnerligen fyller sin funktion.

Jag älskar RMS Smile som drar åt nice korall. Oerhört potenta pigment, min lilla burk har hållit i ett år. Så det är tyvärr dags att säga hej då. Men ett nytt köp är nog på g. Och vill man ha mer gloss blandar man med till exempel Living Luminizer, ett lättanvänd produkt i samma linje och storlek. Mer pärlemorskimmer än bronzer. Kan vara vanskligt ibland med just pärlemor men om man bara håller sig till kalla färger (rosa, cerise, fuchsia) så gör highlightern det den ska. Som i dragarbilden på modellen ovan.

Sedan måste jag tyvärr tipsa om en produkt som inte finns i Sverige. Förlåt! Men alla som ska till USA i sommar eller känner någon som ska till USA i sommar…Glossiers vackra Cloud Paints i tub är verkligen all that. Två för 30 dollar är heller inte ointressant.
De är också oerhört högpigmenterande, mer flytande än creme. Det gör dels att man lätt tar för mycket ur tuben (ta på baksidan av handen först!) men å andra sidan också oerhört lätt att jobba med. Förlåt alla.


NARS Multiple finns i många olika varianter, skimrande och matta. Ganska bra value for money eftersom stiften är så solida. Det är en bra grej. Jag upplever att de kanske inte sitter lika bra som produkterna ovan men å andra sidan – lätt att applicera på nytt. Sedan är det – igen – tyvärr så att Charlotte Gainsbourg-kollektionen har vackrast möjliga Multiple-nyanser. Kolla bara, jag orkar ej (inte min plånbok heller):

Orgasm-blushern finns ju också i stift och numera också en jobbig, flytande liquid-version som inte rekommenderas. För skimrig, för rinnig. Sorry NARS. Även om priset 250 kr är acceptabelt.

Här kan det också vara på sin plats att nämna Chanels Le Créme Blush som är utmärkt. Chanels är solid, mer som ett torrt vax. Oerhört pigmenterat. Men tyvärr tenderar den att torka ut en smula för snabbt.
Bättre då med Laura Merciers variant för 275 kr. Billigare än Chanels, liknande formula.

Etiketter None

Enhörning

…och så bara en rad om att jag skrivit den här blänkaren om enhörningens nuvarande status i skönhetsvärlden. Det rosa håret, pärlemorskimrande kinder och så vidare. Men vad betyder det då?

Etiketter None

“Allt om min nya bok”

Eller nej, inte allt. Men den slagfärdiga titeln får ni här (en hyllning till Rebecka Solnit, såklart. Troligtvis en av världens bästa människor).

Det är det här verket jag jobbat med, och fortfarande jobbar med, dagarna i ända. En bok om dickpics som rent konkret består av en knippe essäer där jag utgår från olika spännande ämnen som nätdejting, uppvaktningsritualer, hämndporr men också mer otippade som Viagra-reklam och snögubbar som alla på ett eller annat sätt är förknippade med dickpics.

Här är en liten intervju om boken. Där det också framgår att det är de oombedda dickpics, de som skickas helt opåkallat, som intresserar mig. Jag har fått sådana, det är en märklig känsla. Jag har också fått sådana när jag bett om dem, det är en helt annan historia och helt ointressant i jämförelse med den andra kategorin.

Senaste tiden (senaste året) har jag plöjt kuk som en besatt. Alltså verkligen. En grej leder hela tiden till en annan. När blev sex brottsligt? Varför pratar USAs president om handstorlek och kukstorlek? Alltså år 2017 vet vi väl att det inte finns någon korrelation dem emellan och även om det fanns det…är det ju anmärkningsvärt att två partiledarkandidater jämför kuk med varandra.

Ja, sånt. Börjar man kolla efter kuk så ser man det överallt. Överallt!

Här är boken som bevisar det. Och för den som är orolig – nej, den innehåller inga bilder.

Etiketter None

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen