Fifty Scents

Krisen del 2

Jag vill förtydliga.
Fast jag inte vet om jag kan förtydliga mer.
Det jag vill säga är att jag inte tänkt sluta skriva.
Och jag behöver distansera mig lite, hitta tillbaka till de längre texterna, de analyserande. Det kan fortfarande intressera mig.
Även om det sker på bekostnad av en väldigt stillasittande blogg med få regelbundna inlägg men kanske med längre innehåll.

Förhoppningsvis.

Bland det roligaste och mest tacksamma jag upplevt i min karriär är de förtroenden jag fått på denna blogg. Frågor som ställs till mig som blandar skönhet, parfym och det personliga är precis och exakt vad som driver mig. Jag kan inte släppa det.

Men nu detta:

Just när en vecka på Hawaii stundar ramlar plötsligt en massa jobb in. Ja men visst, en flygresa bort väntar vad som verkar vara paradiset: Hawaii. Den där magiska platsen jag drömt om sedan jag var liten och upptäckte en stil som kallades tiki.

Jag borde glädjas.

Men jag har, liksom så många andra, börjat förtvivlas av flygandets effekter.
Jag äter typ inte kött, jag återvinner allt jag kan, jag har inga barn. Jag borde ligga på plus, det borde vara okej för mig att flyga.

Men nej. Det funkar såklart inte så. Jag förstör planeten likt förbannat: jag flyger och grisar ned.
Men framför allt: jag konsumerar.
Det är lika illa.

Och det är här skönheten kommer in. Eller i alla fall makeupen. jakten på varan, köpet. I plastburken eller glasflaskan. Som i bästa fall hamnar i en återvinningsloop men som kanske inte borde tillverkats i första hand?

Förstår ni min kris?
Jag kan inte fortsätta att bidra till konsumtion, till att beställa produkter på nätet som fraktas med ett plan och en bil. Eller framför allt, som konsumeras. Jag är så trött på denna konsumtion.

Ja, nu kan man ju hävda att konsumentupplysning ändå är ett sätt att minimera felaktiga köp, att investera i produkter som faktiskt används och gör nytta.
Men är det verkligen så eller går man bara konsumtionens ärenden?

Det är detta som upptar min tid och mina tankar just nu.

Etiketter None

4 kommentarer till “Krisen del 2”

  1. Maria
    on Jan 30th, 2018
    @ 3:24 am

    Jag känner igen mig i dina tankar. Hur man än vrider och vänder sig så finns den där skulden liksom. Tyngden och skuggan man dras med när man konsumerar, lägger energi och pengar på yta, utan att tänka på kärnan, essensen, känslan, meningen.
    Jag tycker det är skönt på något sätt, att man kan komma fram till att nu har det har vänts på varje synlig sten, man har sprungit sig trött i jakten på alla produkter som lovar att göra dig bättre, vackrare… Nu har man slutligen nått fram till slutsatsen att målsnöret hela tiden flyttar sig längre fram. Det vill säga, du kommer aldrig riktigt i mål.
    Och miraklet, räddningen, fortsätter gäcka.

    Jag tänker att jag ska försöka meditera mig till min bästa hud och hälsa. Jag ska massera fram den med hjälp av asiatiska gamla metoder, läsa och fördjupa mig i vad lymfsystemet är och hur man kan påverka. Tänker andas djupt och äta bra saker. Älska mer, ärligt. Spendera mer tid i naturen. Vara ren i både tanke och kropp liksom. Försöka undvika stress och att hamna i negativa mönster. Därifrån den utgångspunkten vill jag starta min nya hud och hälsoresa… Kanske kan du luska/ skriva lite mer om den världen? Vad du än skriver om så läser jag! Och mig veterligen många fler 😊
    Jag låter helt från vettet märker jag haha. Kanske är det en stundande 40- årskris? Eller så har man bara vaknat till, finally? 😃🤗

  2. Goa
    on Jan 30th, 2018
    @ 1:27 pm

    Först. Gillar din blogg <3

    Personligen slutade jag helt att använda parfym och icke ekologiska hudvårdsprodukter för några år sedan, men i ärlighetens namn blev både jag och tyvärr även min hud mestadels deprimerad av det beslutet. Dina texter har fått mig, att precis som du skriver rensa ut, minimera inköp och istället använda några få favoriter som fungerar fint. Förstår din kris. Började cykla istället för att använda bil. Det gick bra. Bytte ut köttet mot andra proteinalt.
    Det fungerade. För ett år sedan kom nästa vändning. Tog en runda i olika klädbutiker i jakt på, just det, vad? Egentligen? Överväldigades av en känsla av total meningslöshet och undergång ; D
    Alla dessa kollektioner som dyker upp, säsong efter säsong, som sedan prereas, mellanreas och slutreas och sedan börjar det om. En sådan överproduktion. Kom hem, öppnade garderoben och tittade in. Överfull. Där fanns både sparsamt använt och helt oanvänt. Började rensa ut. Skänkte bort massor. Tittade in i garderoben igen. Överfull. Som om ingenting hade hänt. Fast det hade det. I mitt huvud. Äntligen.

    Till sist. Fortsätt skriva. Det behövs bra texter <3

  3. Therese
    on Jan 31st, 2018
    @ 8:12 pm

    Det gör mig ledsen att du inte kan glädja dig åt din resa till Hawaii. Hawaii liksom!!! Hela världens ansvar ligger inte på dina axlar. Visst alla kan bidra till en bättre miljö. Men såsom du redan bidrar med massa bra saker så är det verkligen dig väl unt att glädjas åt en resa. Väl på plats kan du ju försöka gynna små lokala företag. Det som bekymrar mig mer än själva flygresan är att allt fler väljer att bo på all inklusive hotell som totalt slår ut de små lokala företagen och restaurangerna. De stora hotellen ägs dessutom ofta av stora företag som inte har lokal förankring i landet man besöker. Och sen vilket slöseri med alla dessa enorma bufféer som all inklusive-hotellen har. Nej åk och njut av din resa och upplev det verkliga landet utanför hotellkomplexens värld. Dessutom att ens kunna åka till Hawaii! Många har inte ens en chans att åka till nåt av våra grannländer. Njut och upplev en underbar värld. All världens elände hänger inte på dig.

  4. Frida
    on Feb 3rd, 2018
    @ 10:54 am

    Bästa Fifty!
    Har läst din blogg i många år och imponerats och förundrats över din kunskaper, passion och din förmåga att sätta skönheten och produkter du skriver om i ett sammanhang. Inget förenklas och den journalistiska märket av kritik och resonerande finns alltid där. Du skriver om skönhet som få andra gör – oftast handlar det ju bara om enskilda produkter är bra eller inte, utan nyanser eller på ett sätt där jag säkert kan veta att youtubern/skribenten inte är sponsrad. Men aldrig här. Jag har verkligen uppskattat dina texter.

    Hur som helst handlar skönhetsjournalistik till syvende och sist om någon slags konsumtion, i alla fall den här sorten, hur nyanserad man än må vara. Jag känner igen mig i ditt resonemang, vilket för mig kommer i vågor. Ett tag vill jag vara minimalistisk, andra stunden tänker jag YOLO och “unnar” mig. Det är nog så vi är, många av oss.

    Den sortens journalistik påminner för mig mer om det minimalistiska än konsumtionshetsande. Det är aldrig “köp det här för det är sååå himla bra”. Jag får lika stor behållning av att läsa om det du skriver utan att nödvändigtvis vilja springa till butiken. Jag kan känna mig nöjd ändå och lite mer bildad, typ. Och när jag väl köper något (för det gör man ju till slut) då är risken för felköp, precis som du skriver, mindre. Jag har alltid varit nöjd. Du är grym! Tack!

    Njut av semestern, ingen kan göra allt, alla kan göra något. Du ligger på pluskontot. Garanterat.

    Carpa!

Kommentera

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen