Fifty Scents

Skönmålning eller inte?

Förresten när vi ändå är inne på ämnet så skriver jag gärna lite mer om företag som donerar till välgörenhet. Mitt problem är att det är så svårt att se om ett företag verkligen är genuint i sitt arbete eller om det är en marknadsföringsgrej, ett sätt att visa upp goodwill (så kallad “good-washing”).
Det finns gott om märken som hävdar att “delar av försäljningen” kommer att gå till den och den organisationen. Sånt gör mig skeptisk. Hur stor del? Och hur stor del hamnar i organisationens arbete och hur stor del försvinner i administration?

Sedan finns det märken som är luddiga i sina beskrivningar. “Hjälper att förverkliga drömmar” till exempel. Oj, det var visst inte en välgörenhetsgrej utan en uppmaning att kränga produkter.

För amerikanska märken finns skattelättnader att hämta i välgörenhet, bidrag är avdragsgilla. Det finns därför gott om märken som tar fram en rosa specialprodukt i oktober månad för att stödja bröstcancerforskning. Eller en särskilt jullåda där man “samarbetar” med en organisation som ska rädda världshaven (okej, här syftar jag på Biotherm). Det är ju svinbra såklart men också lite vagt? Var hamnar pengarna och hur stor del av försäljningen?

Förutom att man nämner hur stor del av försäljningen man ämnar skänka är ett känt namn på den samarbetande organisationen ett gott tecken, tycker jag. Alla andra kan man kontrollera här och här, till exempel. Kanske finns en motsvarande sida för svenska organisationer? Tipsa gärna.

Man kan ju tycka vad man vill om företag som samarbetar med välgörenhetsgrupper. Å ena sidan kan man ju välja att inte handla någonting och lägga en peng själv i valfri grupps kassa. Visst kan det finnas marknadsföringsmål och säljargument kring företagens initiativ.
Men om det står mellan att handla en grej från ett företag och handla en grej hos en annan kanske just filantropin kan vara avgörande. Jag vet inte, det har aldrig varit det för mig. Men jag skänker pengar till saker ändå. För de som inte gör det kanske det faktiskt gör en skillnad.

Chantecaille har, som bekant, flera olika ändamål på gång ständigt. Deras välgörenhetskollektioner märks tydligt och får specialdesignade (och alltid väldigt vackra) förpackningar. De är i alla fall stundtals tydliga med att de skänker bort 5%.

Jag gillar MACs oerhört tydliga koncept med Viva Glam-läppstiften ändå. För varje sålt läppstift går 100% av vinsten till MACs Aids Fund som gör stor skillnad för både AIDS-drabbade och andra grupper inom LBTQ. Enkel, begriplig och tydlig välgörenhet. Läs om deras arbete, de gör handfasta saker som att erbjuda sängplatser till AIDS-drabbade som också är hemlösa och att ge dem mat. Och detta har MAC gjort sedan 1994.
Urban Decay försöker göra någonting liknande tycks det mig? Om än med bara ett läppstift och en limited edition. Men ändå: 100% av vinsten oavkortat är verkligen något att bocka och buga för.

Är man i Storbritannien kan man handla hem en souvenir i form av en fin tvål från The Soap Co. som använder återvunnet material i sina förpackningar och vars arbetsstyrka till 80% består av människor som är blinda eller funktionsvarierade. Överskottet och vinsten går direkt tillbaka till dem.

Sedan har man ju en soft spot för företag som ömmar för bin (Chantecaille får en shoutout här också). Produkter från serien Bee Lovely från Neal’s Yard räddar bin. Över 100 bin får ett hem för varje såld produkt. Företaget har för övrigt ett engagemang i flera olika organisationer.
Burt’s Bees skänker också pengar till välgörenhet men oklart hur stor del av vinsten. Oklart i Neal’s Yards fall också iofs.

Sedan får vi inte glömma Lush och The Body Shop som kämpar på sedan årtionden tillbaka med sina fairtrade-ingredienser, anti-djurtest och andra starka projekt. Lång och trogen tjänst. Hjältar.

Etiketter None

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen