Fifty Scents

Saker man behöver

Jo, jag var ju med i Stil i P1 alldeles nyss och pratade om tvål. Älskar sånt. Att berätta om en microföreteelse (tvål i det här fallet) som säger någonting större (om politik, historia, kultur i det här fallet).
När jag pratade om tvålens status och historia talade jag också löst om den genomgripande samhällskulturen, svunnen ur en växande medelklass, att uppgradera vardagssaker. Att köpa hantverksmässigt tillverkade grejer som såpa, tvål, choklad, öl, bröd…allt sånt man lika gärna kan köpa industri- och masstillverkat.

Men vi har hellre en dyr monstera än en vanlig bladväxt från IKEA, en dyr kaffemaskin istället för vanligt brygg etc. Alltså, det är en samhällsutveckling. Där tvålen är ett fint exempel.

Finns det några tillfällen då det är befogat att uppgradera på detta viset? Ja, absolut. När man stöder en lokal produktion istället för en global, importerad sådan. När det påverkar kvalitén, som i fallet bröd.

Sedan finns det ju ett gäng varor där uppgraderingen inte är nödvändig men som skänker någonting annat: skönhet i badrummet, en känsla av lyx och så vidare. Är det viktigt så kan man göra val utifrån detta men också, samtidigt hållbara val. Eller i alla fall mindre förgängliga.

Här är till exempel en nagellacksborttagare från & Other stories. Köper man den så stöder man å ena sidan en global industri, en kedja. Men också en kedja som tack vare sin storlek har saker att säga till om i underutvecklade länder där tillverkning sker.
Du köper en svindyr nagellacksbortagare (120 kr) men du köper en som stör mindre i naturen och på sopberget eftersom den till största del innehåller oljor och inte aceton.
Den ser snygg ut på en hylla, inte alltid oviktigt. Funkar den? Ja, inte kanske på glitterlack eller lack i flera, tjocka lager. Men om man som jag har en typ nude eller ett lager glans bara så funkar det utmärkt och luktar inte heller

En vanlig ansiktsolja kan man hitta i många olika utföranden. Vissa kostar multum, andra inte särskilt mycket alls. Det bästa är egentligen att kombinera olika oljor eftersom man då kan få ut olika egenskaper. Alltså, en som binder fukt och en som jämnar ut fettproduktionen, till exempel.
Men en bra allround är jojobaoljan. Den är mjukgörande och funkar både i ansiktet och på armbågar och nagelband. Den är lätt i konsistensen och därmed också bekväm att ha att göra med. Dessutom håller den bra, alltså den blir inte mindre potent efter att man öppnat den utan man kan ta tid på sig att använda den.
Som sagt, det finns många olika prislappar på kallpressad jojobaolja därute. Jag gillar den här från Organic Makers. Märket är svenskt och ser till att ingredienserna producerats under schyssta arbetsvillkor. Dessutom är priset bra: 110 kr för 60 ml. Oerhört fördelaktigt jämfört med många andra face oils från extremprofilerade skönhetsföretag därute, eko eller ej. Vissa kostar ju upp emot tusenlappen vilket jag har svårt att se motiveringen till. Ja, även om de innehåller retinol.

Sedan måste jag säga att jag verkligen gillar den här tandkrämen från svenska The Humble Co. De tillverkar tandborstar med skaft i bambu och lite andra grejer. De jobbar för eko och schyssta arbetsvillkor.
Just den här tandkrämen (39 kr) går ju in under den typen av varor som finns för mycket billigare pris. En vanlig tub får man väl under tjugan? Den här är dessutom en nätt 75 ml, det vill säga lite mindre än en vanlig storköpstub. Men här får man stödja ett svensk företag, fairtrade etc och dessutom måste jag säga att mintsmaken är mer mintblad än tja, tandkräm, om ni förstår vad jag menar.


Etiketter None

Sköna värld

Men ibland minns man det. Skönheten i världen. Klimatstrejkande barn med öppna ansikten, busschauffören som stänger men öppnar dörren igen när han ser mig komma springande.

Och så finns Insanto. Eller Boutique Ideale som jag tror den heter numera. Den lilla butiken i stort sett ingen vet om trots att den ligger så centralt, mitt i Birger Jarlspassagen.

Om Åhléns har musklerna vad gäller doftutbud, och NK har pengarna så har Ideale hjärtat och smaken. Här styr ingen kommers, här finns ingen topp tio-lista. Här finns bara den underbara eldsjälen Daria som handplockar märken med sin utsökta näsa och fingertoppskänsla: Galna italienare som döper sina kraftfulla, maskulina skapelser till Duro (“hård”). Så jag att han är italienare?

Det finns till och med en liten, liten salong inne i butiken. En behandlingsbädd och ett litet bord där man kan få shellac och där varsamma fingrar använder en liten liten el-slip för att skonsamt forma nagelband.

Men dofterna är förstås det stora skälet att gå dit, det var Insanto och Daria som tog Xerjoff till Sverige, också en supersvullig italienare men mer finlir än galna upptåg.

De har Etat Libre d’Orange med sina skojiga men också stämningsbringande och vackra skapelser (bestsellern Putain de Palaces är snarare svullig fransyska, som parfymerat hela sin kropp, som hon sedan pudrat, lite för mycket – den är mycket härlig).

Åh, de har ju också romantiska D’Orsay-dofter. Ni känner väl till myten/storytellingen kring Etiquette Bleue? Den kärlekskranke Greven D’Orsay komponerade den till Lady Blessington (namnet!) som han var förälskad i men som var trolovad med grevens bäste vän? Han gav inte parfymen något namn, ville inte avslöja sig, bara en blå etikett.

Och så har de alla parfymentusiasters favorit The Different Company. Högt aktad mest för att det är mästaren Jean-Claude Ellena och hans dotter Celine som ligger bakom det. Numera bjuder de in vänner och bekanta i den innersta kretsen att också skapa med dem. Och om man inte har koll på parfymörer (det är väl ungefär som att ha koll på producenter i musikbranschen, tänker jag mig) så skulle jag nog vilja säga att Jean-Claude är lite av…parfymvärldens Bryan Ferry? Skapar tidlösa, eleganta saker. Men är inte främmande för neoromantik och lite rock (som Roxy Music?). Det är den bästa liknelse jag kan komma på för tillfället.
Case in point: han var tidigare på Hermés och hade full kreativ frihet, fick skapa vad han ville. Det vill säga, elegans och kreativitet. Roxy Music.

Och allt detta ryms i denna lilla butik. Men vad mer och vad viktigare är – här finns kärlek, kunskap och entusiasm. Allt det som känns som motsatsen till det jag hunnit tröttna på.
Där man uppskattar hantverk, konst och upplevelser. Nej, inte på “shoppingsupplevelse”-viset som i de flesta butikers fall betyder en styv påse och silkespapper. Utan upplevelse som i en tripp för doft, minne, sinne och humör. Skönhet alltså.

Etiketter None

Borta från listan

Nu ha det varit tyst länge, jag vet. Dels har jag hunnit hoppa in på ett heltidsjobb som tar…hela min tid? I alla fall nästan hela min vakna tid. Och helgerna går därför åt till att städa, tvätta, ta hand om mina marsvin och skriva frilansgrejer.

Men en stor anledning till denna tystnad är förstås också min ambivalens, mina tvivel. Som verkar ha resultera i att jag fallit bort också från en massa märkens medvetande. Eller i alla fall presslistor, jag får ytterst lite infoutskick numera. Och det är väl lika bra eller rätt åt mig eller vad man ska säga. Det är i alla fall rimligt från deras sida. Jag förstår dem. Pressutskick är till de som bevakar ämnesområdet.

Nu gör jag ju det i alla fall, jag skriver fortfarande skönhet i Icon till exempel. Och Icon är en av få tidningar, ändå, där man (jag) kan få skriva analyserande och låååångt om skönhet. Ett nytt nummer är ute nu, där skriver jag om prenumerationstjänster på skönhetsboxar, något ni läsare också varit engagerade i! Så det tackar man för. Jag är, med andr ord, fortfarande här. Men under tankeverksamhet.

Etiketter None

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen