Fifty Scents

Sommarhåret

Man orkar inte bry sig så mycket om makeup i det här vädret. Inte jag i alla fall. Jag orkar knappt tvätta håret så det blir många “kreativa lösningar” i form av panamahatt (finns alltid fina på Hattbaren i Götgatsbacken) och hårband.
Herregud, hårbandsexplosionen. Diadem, band, tjocka band, band med tofs. Jag har varit för detta mycket länge, har man rakt och tunt hår som jag har så är det inte mycket man kan göra. Accessoarerna blir din räddning.

Det är så man får tänka i sådana här situationer. Har man rakt och volymlöst hår av naturen och inte orkar styla så får man satsa på att i alla fall ha det friskt och kanske i någon härlig färg.
Har man den typ av hud och kropp som svettas mycket under sommaren och som besväras av makeup i värme så får man satsa på att ha hyn i trevlig skick.

Här är några sommartips så här i halvtid:

1. Färga bryn och fransar.
Lätt att göra själv. Refectocil är bäst. (Glömt inte att du måste blanda ut med väteperodid också. Ta Oxidant creme 3%).
Allt är bra med färgade bryn och fransar. Slipp mascara-klet, spontanbada, lämna mascaran och brynpennan hemma när du reser iväg. Världens bästa semesterknep, helt enkelt.

2. Ansiktsservetter
På resan, på stranden… De här från e.l.f. är ytterst prisvärda och – hurra! – doftfria! Cliniques och MACs är också bra men dyrare. Det är såklart förkastligt med engångsprodukter. Men om detta är ett alternativ till rengöringscremen vi annars skulle lämna på stranden eller resmålet så ser jag det som ok.

3. Fotstift
Man vill kunna visa fötterna utan problem. Man orkar inte smörja och hålla på. Men ibland gör hälarna ont efter en massa promenader i en ny stad eller efter ett par nya sommarskor. Ett fotstift är superbra och enkelt. Noll kladd!

4. Tangle Teezer
Man vill ju ogärna uppmana till köp av plastprodukt. Men Tangle Teezer är en av få borstar som klarar vått hår, som är lätt att rengöra från hår, lätt att ta med sig, inte fortsätter att vara våt efter att ha används efter duschen….och så länge den inte hamnar i naturen så räcker den i en evighet.

Etiketter None

Häxan är den nya enhörningen

Minns ni enhörningshajpen? Glittrigt smink i regnbågspasteller, glittrig frapuccino på Starbuck‘s och glitter, glitter, glitter på Sephora.

Nu har häxan tagit över. Kolla bara hashtagen #witchesofinstagram

Inte bara är häxan på ingång i populärkulturen (Susperia, Sabrina, boken Kirke..) och inte bara på Starbuck’s (det slutliga beviset på att någonting är mainstream) där den kortlivade “witch’s brew” presenterades. Utan också i skönhetsvärlden.

Trenden i sig gissar jag är sprungen ur andra trender som olika dusts att ha i smoothien för att boosta glow, tanken på att skönheten finns i naturen (naturligt smink, äta skinboostande ingredienser), hela grejen med kristaller och the rise of astrologi.
Tror också att det sammanfaller med häxan som ny politisk och feministisk symbol. Vilken i sig grundar sig på systerskap och bilden av häxan som hotar samhällets strukturer, som är sexuell, som förhäxar män och så vidare.

Men detta är inte en trendspaning, det jag reagerar på är hur häxan så snabbt gått från denna typen av symbol till något att profitera på. Som t-shirts och stickers med FEMINIST-tryck på. Som Diors kritiserade 860-dollarströja med feministtryck.

En gång i tiden var H&M den sista utposten. Är man så gammal som jag är minns man när H&M sålde punkkläder, komplett med revor och säkerhetsnålar. Då visste man att en undergroundtrend var mainstream och därmed död. Numera går det så mycket snabbare än så. Knappt hinner en juicebar i Stockholm importera lite Moon dust så säljs förpaketerade häx-kit redan i butik.

Häxan som uttryck för nyfunnet systerskap i ett politiskt öandskap tycker jag är både viktig och intressant, den säger oss någonting. Även en ökad “naturligthetstrend”. Att då schabbla bort detta med att sälja häxsmink känns så sorgligt. Att “inre skönhet” ska översättas till magiska droppar, superbär, ögonskuggepaletter med gotisk font och elixir från Goop.

Etiketter None

Jag önskar att jag bar rött läppstift oftare.

Detta tänker jag på när jag tar på mig ännu en variant av Diors röda nummer 999. Den sägs vara den första röda Dior tillverkade och då för att matcha en röd klänning på den modevisningen 1947. Då hette den 9, senare kom den tillbaka som 99. I den moderna tappningen vi känner idag heter den 999 och finns som läppstift, flytande stift, balm och jag vet i hur många fler varianter. Högpigmenterad är den i alla fall och – skulle jag våga gissa – smickrande på allas läppar.
Det är en väldigt vacker röd som drar åt orange. Den är oerhört elegant och har ett eko av vintage över sig. Detta påminner mig om en sak en makeupartist sa till mig för många, många år sedan då jag var helt färsk på beautyplåtningar och skönhetsreportage. Hon sa att de stora modemärkena har helt olika definitioner av rött.

Det är helt sant! Chanels röda Pirate skiljer sig från Diors 999. Ytterligare en annan röd finns hos Armani. Till exempel.

Att Chanel och Dior har två ikoniska röda känns självklart. En länk till det förflutna som absoluta modekonstnärer och trendsättare. De måste ha ett rött läppstift, likväl som ett “signaturplagg”. Och där bör de såklart positionera sig – mot varandra.
Diors är elegant, typiskt 50-tal (new look!) i det lilla draget åt tomat och klarrött.

Pirate, däremot, drar åt blått. Stiftets stora appeal är att färgen sägs vara en kopia av samma nyans som Coco själv bar.
Makes sense. Christian Dior bar inte läppstift, där får man trycka på modekopplingen. Coco var modeikon i eget namn, det är såklart henne man vill ha i åtanke.

Armani har sitt 400 som också heter The Red. Storytellingen är att Giorgio själv tog med sig en perfekt röd ros till labbet och bad dem ta fram den exakta nyansen. Knappast sant men en bra story och, i vanlig ordning, ett bra sätt att skilja sig från de andra röda.

Jag måste verkligen börja bära rött läppstift oftare.

Etiketter None

I fantasin

Av en slump hittade jag märket Imaginary Authors. En doftidé som känns så självklar att man undrar om den inte alltid funnits: dofter som titlar på böcker som inte finns.

Eftersom jag blev så förtjust i titlar som Every Storm a Serenade, O, Unknown! och Memoirs of a Tresspasser var jag tvungen att kontakta företaget. Jag menar, inte bara har man alltså skapat underbara boktitlar utan även utkast till böcker. Baksidetext till böcker som inte finns – ännu – för att sätta en ton och en känsla till doften. För visst blir man nyfiken på en bok som beskrivs som…

At the age of nineteen Nica Galas published her first book, the autobiographical tome Falling into the Sea which chronicled her short and torrid love affair among the hot beaches and lemon trees in the Gulf of Naples. The breathtaking story opens with Nica and her girlfriends picking bunches of jasmine flower for boys while they cliff-jumped into the sea. An innocent first kiss erupts into an ardent summer entanglement which is cut short one moonlit night when her lover leaps into the dark abyss never to surface, leaving Nica naked on the cliffs screaming his name.

Men eftersom ingen bok existerar, bara en fantasieggande flaska och en titel (“Falling into the sea“) vill man ju såklart känna på doften. Och den är en ljus och potent citusdoft, full av liv och solsken.

Jag kände mig tvungen att kontakta uppovspersonen bakom den här underbara idén. Han visar sig heta Josh Meyer och svarade fint på mina entusiastiska frågor.

Vad kommer först, doften eller boktiteln?
– Vanligtvis kommer doften först. Det är en viktig del för oss, och efter det berättar vi en historia som hjälper bäraren att förstå hur doften funkar, tillsammans med färger, bilder och citat för att guida i doftupplevelsen. Jag skulle gärna skapa en doft på motsatt sätt men har inte lyckats med det ännu.

Ni måste gilla litteratur och berättande?
– Alla på Imaginary Authors älskar böcker och litteratur men en del av det roliga med vårt jobb är att hålla oss till det imaginära…Så medan vi snackar om vad vi läser för tillfället eller vad vi lyssnar på så använder vi vanligtvis vår doftinspiration till våra egna skapelser.

Här kan man köpa ett sample set för en inte så dyr slant (38 dollar). Dock vet jag inte hur det funkar med tull och import. Ber om ursäkt för det.

Uppdatering: Här finns en butik i Sverige som säljer märket!

Etiketter None

Regniga dagar

Vad gör man regniga sommardagar? Tja, många saker. Själv tycks jag allt som oftast rensa, ordna och organisera saker. Också en vanlig syssla när jag egentligen borde jobba.

Jag dammade och ordnade i min parfymhylla idag. Två tredjedelar av alla flaskor står i lådor i garderoben (jag vet, det är absurt) och en står på en hyllmöbel med olika plan i mitt vardagsrum. Dofterna ambulerar. Vissa försvinner och byts ut. Andra är evigt närvarande.

Jag fick frågan igår av en redaktör vilken som är min favoritdoft. Rent generellt tror jag att det är kardemumma. Eller mina marsvin när man borrar in näsan i deras lena päls.
Men det var inte det hon frågade såklart. Men vad det gäller parfym har jag ingen. Jag tror att jag gillar gröna dofter (jag gillar gröna dofter) men bär dem sällan. De passar alltid bättre som doftsättare än som parfym man bär på kroppen.

Det är egentligen fel att säga att jag inte har någon favorit när jag i själva verket har för många. Men jag använder dem sällan på huden. På senare tid har jag istället använt dem på annat vis. Jag har svårt att somna och har alltid haft det. Jag har såklart försökt med alla möjliga saker: meditation, avslappningsövningar…En kompis sa att det hjälpte henne att hålla en tennisboll i varje hand. Weird men jag försökte mig på en egen variant med att hålla en tygnäsduk som jag sprayade med Like This. Tänkte att ingefäran kunde ha en avslappnande effekt. Jo, det finns såklart någon teori inom aromaterapi att ingefära är uppiggande men psykologi måste väl också spela in? För mig är ingefära mer förknippat med lugna, trygga saker som julbak och te.

Men nej, jag sov inte mycket bättre för det. Och det hade nog inte med aromaterapi att göra utan bara vanliga, bekanta sömnsvårigheter.

Vad jag menar är: jag använder parfym men jag bär den inte så ofta. Längre. Det går väl i perioder. Ibland läser jag inte böcker heller, nu har jag läst fyra stycken på två veckor.
Det är det som är grejen med doft. Tanken på doft som en accessoar är mycket vacker och mycket smart. Men det är inte den enda tanken och det är också en tanke som exkluderar. Dofter är mer än accessoarer, de är minnen och känslor. Jag har en doft i fickan ibland, sprayad på en pappersservett. Jag trivs inte i stora sällskap, jag räds fester. Om hösten har jag kastanjer i jackfickorna att krama. Och ibland ersätts kramarna med en doft.

Etiketter None

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen