Fifty Scents

Det vackraste

Om jag valde parfym utifrån flaskan är så skulle Guerlain och Gucci ligga mycket bra till.
Jag har tyvärr haft ont i lungorna en tid nu och de senaste dagarna har en ny sensation smugit sig in bland symptomen: plötsligt ogillar jag dofter jag tidigare tyckt om. Jag brukar ha parfym på mig “till natten”, ibland kan det vara lugnande. Jag väljer en dov, mjuk sak. Men de senaste nätterna har jag mått illa av dofterna, fått tvätta dem av mig.
Jag hoppas och tror att det är någonting temporärt, en variant av att tappa smaksinnet som många upplever under Covid-19. Så jag beundrar själva flaskorna istället.

Och Gucci ligger, som sagt, bra till. Deras Alchemist’s Garden-serie är mycket vacker. Flaskorna är tunga och stadiga och gör verkligen det de ska: påminna om gamla tiders medicinflaskor, vackra gåvor på någon ladys nattduksbord, låta fantasin vandra till tinkturer, brygder och hemliga örtblandningar.

För mig är det jämt skägg mellan den mintgröna och den gammelrosa.
De doftar bra också, om än lite mindre potent än vad jag hade önskat för det priset (och det konceptet).

Balenciaga får inte heller glömmas i sammanhanget, jag menar kolla vilken utsökt flaska? Klassisk och modern på samma gång. Ungefär som doften. Nu har jag inte provat just den här specialvarianten men den ordinarie Balanciaga Paris tycker jag är utsökt. Lite lila, krispigt och skört vemod varvat med tyngden hos parisiskan som åker vespa i skinnjacka.

Men Guerlain är ändå outstanding. Denna typiska “bouchon coeur” (coeur betyder hjärta, bouchon betyder plugg eller kork – kolla formen på korken!) skapades för Shalimar 1912 av Baccarat, ni vet de franska glas- och kristalltillverkarna med kungliga anor?

Annars är jag svag för denna – Vol de Nuit. Inte bara är namnet så poetiskt (“Nattflygning”). Man ser också propellern i flakongen. Eller hur?
Skapades 1933 och döptes efter Antoine de Saint-Exupérys roman. Han är annars mest känd för att ha skrivit Den lilla prinsen, en bok jag i stort sett levde efter “när jag var ung”. Han var pilot, bland mycket annat, och jag blir rörd när jag tänker på att han förlorade sin bror François, slogs i första världskriget, var med i luftburna försvaret under första världskriget, skrev om sin flygning…och sedan fick han denna parfym, mörk som natten och lätt som planets glidning…och sedan kom andra världskriget och han försvann spårlöst i sitt plan någonstans över Medelhavet 1944.
Undrar om inte också det gör denna hemlighetsfulla, vackra, eleganta men också mörkt sorgliga flaska till en sådan favorit.

Etiketter None

Mina drömmars wipes

“Jag har kommit på en skönhetsprodukt jag saknar. Som jag såklart kan googla mig till. Men du kanske ha ett tips? När man har tränat och sen duschat och sen ska man sminka sig och då kanske man ser ut som en tomat i fejan. Finns det nån cooling fuktgivande kräm man kan använda då?”

En skönhetsintresserad vän skriver till mig på FB. Jag börjar tänka. En “cooling”-produkt skulle behöva innehålla någon eterisk olja, som eukalyptus eller mint. Eller mentol. Vilket inte är bra. de ingredienserna vill vi inte ha i ansiktet.

Å andra sidan – bara fukt, typ någon mesig aloe vera, tar ju inte nödvändigtvis ned det röda. Därför skulle jag lägga min röst på ett ansiktsvatten eller en face mist. Eftersom man ju också bör tvätta ansiktet efter gymbesök, menar jag.
Jag skulle leta efter en face wipe som har salicylsyra i sig, eftersom den är anti-inflammatorisk. Få bort all svett och skydda huden.
Mina drömmars wipes bör också innehålla lugnande kamomill eller lakrits (som dessutom dämpar rodnad och irritation).
Finns dessa wipes, tro eller existerar de bara i mina drömmar?

Etiketter None

En dag som gick från sol till regn

Dra på trissor, plötsligt kommer det ett inlägg! Har varit hyfsat apatisk på senare tid. Det började med att jag blev sjuk. Lindrigt, inte på något vis allvarligt men nog för att hålla mig hemma och inte vilja exponera andra.
Detta förslappade mig. Man kavlar inte upp ärmarna efter flera dagars snörvlande i karantän. Kroppen blir seg, sinnet likaså.

Idag gick jag ut, solen sken och det kändes som vår. Och på typiskt vårmanér drog de tunga molnen in över stan och hotade med regn. Jag gick hem.

En sak har jag i alla fall sysslat med i karantänen: bakat bröd. Jag gillar ju att baka, mest sötsaker. Bröd och att baka med jäst kräver en annan nivå av kemi. Men jag satte igång och har nu kommit in i en slags lunk där jag vill förfina alla recept jag tar mig an, jag bakar alltså samma bröd flera gånger och försöker att få det bättre varje gång.

Vilket leder mig in på kost. Herregud vilken skillnad kost gör när man är hemma och segar för att man är för sjuk för att gympa men för frisk för att ligga nedbäddad. Nu talar jag inte om kost som ska ge glow eller liknande utan bara det allmänna välmåendet. Jag har en sallad jag gör på svartkål, fänkål och mynta. Den är snodd från Babette-mannen Celltons kokbok.

För när har man tid att riktigt studera sin hud, notera och observera minsta lilla skillnad annat än när man är hemma hela dagarna – osminkad dessutom.
I ungefär två veckors tid har jag i stort sett bara använt kräm med antioxidant dagtid och en exfolierande peeling nattetid. Och oljor på dygnets alla timmar. Det måste inte vara dyrt. Det måste inte vara komplicerat. Läser i Harper’s Bazaar att Donnatella Versace inte klarar sig utan sin Créme la Mer. Det är skitsnack. Men klarar sig utan alla krämer. Det blir bara inte lika kul.

Etiketter None

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen