Fifty Scents

“Kemiskt”

För vana Fifty-läsare är det ingenting nytt under solen: Jag är ännu en gång irriterad på den slentrianmässiga användningen av “chemical-free” och “non-toxic”. Denna gång är det fullt krig för denna gång är det Sephora som gått ut med att de ska bli “chemical-free”.
Det började med ett pressutskick som sedan blev en rubrik i tidningar som “New Beauty”, som alltså ska vara en slags insidertidning för skönhetsindustrin.

Rubriken “How Sephora is Doubling Down on their Chemical-free promise” är nu ändrad till “How Sephora is Doubling Down on their Chemical policy”, troligtvis efter att Caroline Hirons (och säkert andra) skrivit om denna faux-pas.

Men fiaskot slutar inte där. Problemet är det gamla vanliga och det absolut uppenbara: att man använder “chemical” som någonting som är lika med farligt, dåligt, giftigt. När “chemical” inte har någon direkt värdering alls. Allt är ju kemi. Du är kemi, vatten är kemi, det du nyss åt till frukost är kemi. Luften du andas består, i kemiska termer av H2O, alltså en väteatom (kemisk beteckning H) och 2 syreatomer (kemiska beteckningen O).

Att påstå att saker är “non-toxic” är också idiotiskt för då implicerar man ju att allt annat är “toxic” och det är inte sant. Man skapar rädslor, inte kunskap.

Tänk på det här till exempel: Man får inte skriva att “vatten” som ingrediens är “organic” eller “ekologiskt”. Varför? Jo, för vatten kan aldrig vara annat än “organic”, alltså “naturligt”. Tänker man på detta så förstår man problemet.

Okej, vidare skriver Sephora att de ska “stärka sin plan genom att ta bort ytterligare fler kemikalier från hyllorna.”
En talesperson utvecklar: “The problem is, these products—which are then applied in large quantities directly on the skin—are often filled with chemicals like phthalates and formaldehyde releasers, which are linked to major diseases and disorders, like cancer, infertility and heart disease.

Okej, ftalater är förbjudna i kosmetik inom EU. I USA är de inte förbjudna men de används ytterst, ytterst sällan. När de används är det oftast i nagellack och då i formen DEP. Givetvis ska ftalater förbjudas – anser jag – och det är superkonstigt att de fortfarande är tillåtna i USA men att ta detta som ett primärt exempel är vilseledande, det är som ett magiskt trick där man lurar publiken att kolla åt ett håll medan man utför själva tricket åt ett annat håll. I det här fallet är tricket uppenbart:

1) Man pekar på superfarliga ingredienser och säger att dessa är superfarliga och de ska vi se till att sortera bort så att ni kan handla lugnt och säkert hos oss…

2) …så att man kan fortsätta sälja produkter som innehåller alkohol, parfym, cykliska silikoner – dessutom i icke-nedbrytbara förpackningar som tillverkats i fabrik någonstans som med säkerhet orsakat utsläpp som är värre än DEB i nagellack om än för den större gruppen snarare än individen….

3) ….medan man implicit påstår att om man inte handlar dessa, utvalda “icke-kemiska”-produkter så riskerar man cancer, barnlöshet och hjärtfel.

Är detta detsamma som att säga att alla skönhetsprodukter är lika bra/dåliga? Nej. Absolut inte. Men att fokusera på ett fåtal ingredienser, att använda skrämseltaktik och felaktig information och ordval (“chemical-free”) leder inte till en bättring inom den redan smutsiga industrin. Snarare tvärtom.

Etiketter None

Kommentera

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen