Fifty Scents

Sprider väldoft

Ett doftljus kan verkligen te sig som en extravagans. Ett ljus för att doftsätta ett rum i en stund? Men en doft kan påverka humöret och i mörka tider (nu syftar jag på vintermörkret) kan en humörhöjande doft vara någonting att ta till.

Två saker att ha i bakhuvudet när man väljer:
1. Kan jag ta tillvara på behållaren? Antingen genom återbruk eller genom återvinning?
2. Vad består ljuset av?


De flesta doftljus består av paraffinvax. Antingen helt och hållet eller uppblandat med stearin. Små värmeljus är nästan uteslutande paraffinljus.
Paraffin i sig klassas inte som skadligt men ångorna från paraffin som brinner, däremot, avger sot och koldioxid – som vi ju vet bidrar till växthuseffekten. Detta ställer sig bland annat Naturskyddsföreningen och Kemikalieinspektionen bakom och uppmanar till att välja andra ljus. Två tunga aktörer ändå. Jag tycker man gör bäst i att följa uppmaningen.

Så vad är alternativet?
Stearinljus är gjort av animaliskt och vegetabiliskt fett, det vill säga slaktavfall och fett från olika växtoljor, till exempel raps, soja, palm och solros kan man välja om man inte har några problem med innehållet (som att köttkonsumtion bidrar till en sämre miljö).
Annars är bivax, rapsvax och andra naturliga vaxer ännu bättre. Men kolla så att det är 100% och inte uppblandat med paraffin (vissa företag är kluriga).

Några tråkiga men budgetvänliga alternativ är ljusen från Åhléns egen serie Berså och Meraki. De kostar under två hundra spänn. Jag säger att de är tråkiga för att dofterna är hyfsat osofistikerade. Men nöjer man sig med doften av “äng” på det sättet som tvättmedel och diskmedel doftar “äng” så kan man ju göra ett fynd.<

Nästa på listan av minst tråkiga är L:a Bruket som gör ljus i fina glas och som doftar gott men är alldeles för flyktiga och tunna i doften som inte stannar kvar särskilt länge. Alldeles för svag. Här är det lite rea på den doft jag gillar bäst, Coriander. 173 kr för lilla storleken.

Då är det här ljuset från Ellis Brooklyn roligare (och många gånger dyrare). Men dofterna är komplexa och fina. Som bonus är namnen på ljusen roliga: Pseudonym, Superego och Verb. Kostar 635 kr här.

Det här är också kul, ett grönt och sött ljus från New York-doun Malin+Goetz. Kostar ca 240 kr för den mindre storleken. I alla fall här.

Här är en annat budgetalternativ förresten, i alla fall nära på. L’Occitanes stora doftljus kostar ca 229 kr. Dofterna är okej, lite för mesiga för min del men behagliga för all del. Behållaren är i keramik.

Kan dofta gott, kan dofta lite för mycket av allt. Voluspa är en vattendelare. Dessutom blir jag inte klok på deras “kokosvaxblandning”. Blandat med vad? Men de skriver att de är inne på “rena” vaxer så man får väl tro dem? Ca 269 kr.

Vilka har jag glömt?

Etiketter None

Tips för svångremmen

Jo, nu så här innan jul och allt så kan det kanske vara på sin plats med några budgettips?


2. Max Factor Real Brow Fill & Shape Pencil
Krångligt namn på en okomplicerad produkt – en bra ögonbrynspenna som till skillnad från 95% av alla ögonbrynspennor inte har en liten borste i andra änden utan istället en mjuk kudde som blandar ut färgen till en jämn och fin skugga. Jag är mycket förtjust i denna, passar bra om man inte är ute efter skarpa drag utan en mjukare båge. Och så kostar den runt hundringen. Dock: ingenting för den som bara vill ha lite lätt färg, denna är kraftig.

3. Lumene Stay Weightless Foundation
En bra, medeltäckande produkt med halvmatt finish. Mineralsolskydd (alltså zinkoxid) på 30 SPF ger också plus i kanten, liksom de tio färgnyanserna som går från “Ultra Light” (och den är verkligen vad den heter) till “Deep Rich” som är mycket mörk. Tuben är gjord av återvunnen plast. Men framför allt är detta en bra produkt, en bra foundation – som dessutom bara kostar 209 kr för 30 ml. Jag har använt den en del under hösten.

3. 3 x tvål från Iris Hantverk
Fina, mjuka och otroligt väldoftande tvålar som räcker länge. Finns i en utformning med morot, mandel och aprikos som är lite mer kroppstvålar. Den med aprikos har till exempel små scrubkärnor i sig.
Den här med lavendel, vallmo och citrongräs (alla doftar ljuvligt) är min favorit. Krämiga, ändå dryga och mjuka. Kostar 200 kr för tre stycken.

Etiketter None

“Hållbart”

“Hållbarhet” betyder verkligen olika saker för olika företag. Och människor, för den delen.
En vanlig definition som jag kommit att irritera mig på är definitionen av hållbart som “gjort av bra kvalitet” och “något man vill äga och ha på sig länge”. Det borde inte vara definitionen av hållbarhet utan borde ju vara riktlinjer för all produktion, för alla varor?

Jag lyssnar på en presentation från KICKS om höstens, vinterns och vårens lanseringar. KICKS är inte på något sätt den största boven något drama, de ska inte pekas ut som sådana. Men de får stå som ett exempel på hur svårt det kan vara att förena tankar på hållbart samtidigt som man, de facto, jobbar utifrån en affäridé att kränga saker.

Det blir lite extra svårt för en skitstor aktör, vars affärsidé är att sälja kosmetik, att också hantera krav på hållbarhet. Därför att kosmetik är en miljöovänlig bransch. Den hanterar stora mängder plast, metall och blandmaterial. Produkterna görs oftast i fabrik, de transporteras långväga och mycket kan inte återvinnas (alltså en läppstiftshylsa kan inte alltid återvinnas för att den består av plast och metall, nagellack ska lämnas till miljöstation osv. Och då har jag inte ens nämnt produkterna i sig – som i regel börjar närma sig bäst-före-datum efter ett halvår).

KICKS har gjort satsningar, det ska verkligen sägas. Som att man kan lämna in kosmetiskt avfall i KICK-butiker. En jättebra idé (förutsatt att det tas om hand på bästa möjliga sätt). Man kan också välja klimatkompenserad frakt om man beställer online. Toppen.
Men till syvende och sist är det en paradox, två värden som är omöjliga att förena: hållbarhet och kommers.

Men under presentationen nämner man också att man förvärvat ytterligare ett budgetvarumärke med makeup i starka färger. Behövs det?
Man presenterar också kommande produkter som är liknande de som redan finns men med någon liten skillnad. “Alla vill inte ha volym av ett torrschampo så här kommer ett som är som det som redan finns men med mindre volym”.

Det är svårt. Samtidigt som det är lätt.

Det är lätt att förstå att en stor kedja köper in nya märken, håller sig relevanta, förnyar sig, lockar med nyheter. Det är inte svårt alls att förstå. Det är ju affärsidén, deras överlevnad.

Så hur ska man förena det med hållbarhetstanken? Genom att erkänna att det inte går kanske? Eller genom att göra precis vad man gjort – instifta kretslopp. Vad tycker ni?

Etiketter None

Tröst i mörkrets tid

Sveriges främsta parfymhus heter Stora skuggan. Nej, inte Byredo. De må vara störst men de är inte de främsta.
Stora skuggan gör nämligen vackra, mystiska konstparfymer. Nischade, i bemärkelsen att konstverket och kreativiteten står i fokus. Inte att parfymerna ska slå brett (det vill säga definitionen av en kommersiell parfym, dit Byredo sällar sig).
Igår lyckades jag sno åt mig en första test av Stora skuggans nya Thumbsucker och blev rörd. Det var nog också meningen – parfymörens idé var en bakisparfym. Någonting sött och tryggt att krama om efter “kemisk ångest”. En törst efter närhet och kanske också lite existentiell tröst.

Men eftersom Stora skuggan är ett seriöst nischat parfymmärke så gick man inte på någon redan upptrampad stig. Säger man “sött” i parfymsammanhang tänker man oftast på vanilj och parfymflaskor med ståtliga halsar. Eller så tänker man på Thierry Muglers Angel, fullproppad av kolasås, mashmallows och vispgrädde.

Men här vilar istället en fin och len honung i toppen som kontrasteras med en narcissus (tänk påsklilja). Honungsnoten känns klar och tydlig och då menar jag inte att associationerna går till en tjock smet i en burk från ICA utan den gyllene nektarn som flyter trögt och vackert, den som ringlas på ett nybakad franskt bröd. Eller snarare, i det här fallet, som skopas upp med ett finger medan man ligger på ett sockervaddsmoln och är en grekisk gud eller gudinna.
Men jag blir faktiskt rörd av doften, det måste vara bittermandeln. Jag har en soft spot för mandel, som jag förknippar med varma och mjuka kramar på något vis, måste vara någonting från barndomen. Eller så är det för att mandel påminner om mjölk, den mest barndomspräglade drycken av alla. Men bittermandel är ju lite annorlunda, den är både mjuk och bitter. Påskliljan, eller rättare sagt narcissus, gör Thumbsucker också lite skev. Vilket ju går hand i hand med tanken om en bakisparfym, antar jag. För lika mycket som en len, mjuk säng och en kopp stärkande te kan lindra en ömkan så finns huvudvärken och den ömmande kroppen också där. I alla fall föreställer jag mig en bakfylla så, jag har aldrig erfarit någon.

Men resultatet är enastående, så varmt och egensinnigt på samma gång. Så vackert, elegant – och skevt.
Så hörni, om ni vill ge er själva en riktigt fin present – stöd ett svenskt parfymmärke, i ordets rätta bemärkelse, och upplev den stötande och rörande skevmjuka och alltigenom vackra Thumbsucker. En kram på julaftonsmorgon (efter att du påmints om summan på ditt bankkonto).

Thumbsucker, 30ml kostar 1200 kr.

Etiketter None

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen