Fifty Scents

Helheten

För ett tag sedan, kanske två år sedan, skrev jag en lång artikel i DI Weekend om päls.
Pälsbranschen hävdar att päls är jättebra eftersom det är naturligt och håller länge (till och med i generationer). Det kallas päls för ett hållbart val.
En annan sida av modebranschen propagerar istället för fuskpäls som de just mest hållbara valet. Man kan ta tillvara på spill, man kan tillverka en del av produkten i återvunnet material. Man slipper hela pälsindustrin.

Båda sidor har lika rätt.
Båda har lika fel.

Djur som illrar kontaminerar grundvattnet med sin urin som är full av ammoniak, de preparat som används för att impregnera och sterilisera djurhudarna är enormt miljovänliga.
Fuskpälsar görs av fuskmaterial dvs mikroplaster som sedan hamnar i havet och dödar marint liv. Fuskpälsar behandlas med färg som har miljöpåverkan.

Att se till enbart slutprodukten, menar till exempel experter inom textil och miljö (jag intervjuade flera) är inte helt riktigt. Det handlar om hur och var materialet tillverkas. Används mycket vatten? Vart hamnar vattnet? Vart hamnar preparaten, färgämnena?

Jag skrev ett inlägg om mikroplaster för ett tag sedan, med anledning av de tvättlappar och de tvättbara bomullsrondeller i mikrofibrer som marknadsförs här och var.
Jag länkade till några sidor och några företag som använder just hållbarhetsresonemanget kring dessa. Det stora argumentet är att produkterna ska ersätta engångsprodukter som bomullsrondeller i bomull.

Detta inlägg tog jag bort. Inte för att jag plötsligt blivit ett fan av mikroplaster eller för att jag är sur på någon som använder eller skriver om dessa produkter. Utan för att själva kärnan är större än så. Det handlar inte om en produkt versus en annan utan hur och var produkterna är tillverkade, om vilken livsstil man har och vilka vanor.

Jag kontaktade faktiskt ett av de märken som säljer dessa produkter, och jag kontaktade både Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen. De två senare säger samma sak: du kan inte ställa den ena slutprodukten mot den andra utan att se till helheten.

Detta, kände jag, motiverade mig att ta bort inlägget eftersom diskussionen är större än tvättlappar i mikrofibrer versus bomullspads (även ekologiska).

I pälsfrågan landar “svaret” på frågan om det mest hållbara alternativet i detta: inget av alternativet är hållbart.
Vill du verkligen ha en päls så köp den second hand.
Vill du ha en vinterjacka så kolla alternativ i andra material, från märken eller kedjor som jobbar aktivt med natur och miljö. Eller behåll din gamla.
Att köpa nya grejer är aldrig hållbart.

Kan detta översättas till hudvård? Kan det översättas till mikrofiberdukar versus bomullspads?

Kanske. Men svaret kräver en lång granskning, en analys av livsstil och vanor. För den som kastar bomullen i toaletten (vilket jag till min fasa förstått att folk gör?!) så kan en förändring där göra stor skillnad.
För någon som använder massor, massor med bomullsrondeller på en dag kanske mikroduken, förutsatt att den tillverkas på schysstast sätt och förutsatt att den tvättas i en påse som samlar upp mesta fällningar, vara ett bra val.

Det handlar om hur och var. Därför försvann mitt inlägg och ersätts nu av det här icke-konklusiva inlägget istället.

Etiketter None

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen