Fifty Scents

Frågelådan: akne

Just slutat med p-piller och känner att min hy är på väg att spåra ur. Har sedan tonåren haft problem med småfinnar i varierande omfattning. Med p-piller (yasmine) blev min hy mycket bättre, någon enstaka blemma någon gång.
Nu har min hy blivit fetare, jag har fått några finnar, och “myrkrypningar” i hyn skvallrar om att fler är på väg. Har du något tips på hur jag kan få huden i balans?
I dagsläget försöker jag att använda mig av “snälla” former av rengöring och återfuktning, som jag upplever inte ger mig finnar, och behandlar akne med BHA och AHA (paulas choice) varvat med basiron.


Akne är för jävligt. Och inte blir det roligare av att det kan vara svårt att komma åt själva roten till problemet. För tyvärr kan det vara så att man måste utföra detektivarbete för att verkligen kunna sätta dit boven.

Nu vet jag inte hur länge det var sedan du slutade med p-piller men det kan ju vara så att huden befinner sig i någon slags acklimatiseringsfas. Men låt oss säga att den inte gör det eller att problemen fortsätter. Då låter snälla former av rengöring och återfuktning bra. Förbjud allt med alkohol, parfym eller ansiktsvatten och tonics med “sammandragande effekt” (de tenderar att torka ut och/eller ha massor av alkohol).

BHA är ett toppval. Känner du att AHA blir för uttorkande så kan du dra ned på den men fortsätta med BHA och istället punktbehandla med någon produkt med klassiska ingrediensen benzoyl peroxide. Jag själv har inte jätteimponerande erfarenheter av just detta men generellt brukar det kunna dämpa blemman och förkorta livstiden för den, hehe.

Däremot har det hjälpt mig att se över andra potentiella medbrottslingar. Går du ofta på gym men tvättar dig i ansiktet först när du kommit hem, långt senare? Stressar du? Jobbar du i ett kontor med torr luft?

Du bör också göra en hudanalys (ta hjälp av ett proffs om det är svårt). Ibland tror man att man är torr eller fet men de allra flesta av oss har blandhy. Som dessutom ändrar sig efter saker som väder och årstid. Så vad har din hy för tillstånd just nu? Detta kan också hjälpa dig att spåra boven i dramat. Är det kanske så att du upplever att huden är fet men i själva verket är den yttorr. Yttorrhet i sig är ofta ett tecken på att man behandlar huden på ett inte helt rätt sätt och/eller att man vistas i en miljö med torr luft som huden försöker att kompensera för. En balanserande produkt kan hjälpa. Och c-vitamin.

Mitt råd är alltså, sammanfattningsvis, att försöka kartlägga din livsstil och dina vanor. Jag vet att det är trist. Och att ha superkoll på ingredienserna du använder – också i makeupprodukterna, vara fortsatt snäll (som du verkar vara!) och ha en starkare benzyol peroxide-produkt tillhands för punktbehandling.

Etiketter None

Apotekets viktiga poäng om UV-filter

Hade tänkt skriva en längre kommentar om solskydd (igen) men nöjer mig med att posta den här länken till Apotekets kundforum där en kund frågar om fysikaliska solskydd. Ett par frågor längre ned ser ni min fråga om nanopartiklar och miljö och Apotekets svar.

Jag kan summera:

Apotekets solskydd innehåller inte de UV-filter som varit omdiskuterade. De påpekar också – mycket riktigt – att nog för att felaktiga solskydd sabbar korallrev och hav så är de knappast den absolut största boven i dramat. Det är ju vår äckliga livsstil.

Etiketter None

Sommarhåret

Man orkar inte bry sig så mycket om makeup i det här vädret. Inte jag i alla fall. Jag orkar knappt tvätta håret så det blir många “kreativa lösningar” i form av panamahatt (finns alltid fina på Hattbaren i Götgatsbacken) och hårband.
Herregud, hårbandsexplosionen. Diadem, band, tjocka band, band med tofs. Jag har varit för detta mycket länge, har man rakt och tunt hår som jag har så är det inte mycket man kan göra. Accessoarerna blir din räddning.

Det är så man får tänka i sådana här situationer. Har man rakt och volymlöst hår av naturen och inte orkar styla så får man satsa på att i alla fall ha det friskt och kanske i någon härlig färg.
Har man den typ av hud och kropp som svettas mycket under sommaren och som besväras av makeup i värme så får man satsa på att ha hyn i trevlig skick.

Här är några sommartips så här i halvtid:

1. Färga bryn och fransar.
Lätt att göra själv. Refectocil är bäst. (Glömt inte att du måste blanda ut med väteperodid också. Ta Oxidant creme 3%).
Allt är bra med färgade bryn och fransar. Slipp mascara-klet, spontanbada, lämna mascaran och brynpennan hemma när du reser iväg. Världens bästa semesterknep, helt enkelt.

2. Ansiktsservetter
På resan, på stranden… De här från e.l.f. är ytterst prisvärda och – hurra! – doftfria! Cliniques och MACs är också bra men dyrare. Det är såklart förkastligt med engångsprodukter. Men om detta är ett alternativ till rengöringscremen vi annars skulle lämna på stranden eller resmålet så ser jag det som ok.

3. Fotstift
Man vill kunna visa fötterna utan problem. Man orkar inte smörja och hålla på. Men ibland gör hälarna ont efter en massa promenader i en ny stad eller efter ett par nya sommarskor. Ett fotstift är superbra och enkelt. Noll kladd!

4. Tangle Teezer
Man vill ju ogärna uppmana till köp av plastprodukt. Men Tangle Teezer är en av få borstar som klarar vått hår, som är lätt att rengöra från hår, lätt att ta med sig, inte fortsätter att vara våt efter att ha används efter duschen….och så länge den inte hamnar i naturen så räcker den i en evighet.

Etiketter None

Häxan är den nya enhörningen

Minns ni enhörningshajpen? Glittrigt smink i regnbågspasteller, glittrig frapuccino på Starbuck‘s och glitter, glitter, glitter på Sephora.

Nu har häxan tagit över. Kolla bara hashtagen #witchesofinstagram

Inte bara är häxan på ingång i populärkulturen (Susperia, Sabrina, boken Kirke..) och inte bara på Starbuck’s (det slutliga beviset på att någonting är mainstream) där den kortlivade “witch’s brew” presenterades. Utan också i skönhetsvärlden.

Trenden i sig gissar jag är sprungen ur andra trender som olika dusts att ha i smoothien för att boosta glow, tanken på att skönheten finns i naturen (naturligt smink, äta skinboostande ingredienser), hela grejen med kristaller och the rise of astrologi.
Tror också att det sammanfaller med häxan som ny politisk och feministisk symbol. Vilken i sig grundar sig på systerskap och bilden av häxan som hotar samhällets strukturer, som är sexuell, som förhäxar män och så vidare.

Men detta är inte en trendspaning, det jag reagerar på är hur häxan så snabbt gått från denna typen av symbol till något att profitera på. Som t-shirts och stickers med FEMINIST-tryck på. Som Diors kritiserade 860-dollarströja med feministtryck.

En gång i tiden var H&M den sista utposten. Är man så gammal som jag är minns man när H&M sålde punkkläder, komplett med revor och säkerhetsnålar. Då visste man att en undergroundtrend var mainstream och därmed död. Numera går det så mycket snabbare än så. Knappt hinner en juicebar i Stockholm importera lite Moon dust så säljs förpaketerade häx-kit redan i butik.

Häxan som uttryck för nyfunnet systerskap i ett politiskt öandskap tycker jag är både viktig och intressant, den säger oss någonting. Även en ökad “naturligthetstrend”. Att då schabbla bort detta med att sälja häxsmink känns så sorgligt. Att “inre skönhet” ska översättas till magiska droppar, superbär, ögonskuggepaletter med gotisk font och elixir från Goop.

Etiketter None

Jag önskar att jag bar rött läppstift oftare.

Detta tänker jag på när jag tar på mig ännu en variant av Diors röda nummer 999. Den sägs vara den första röda Dior tillverkade och då för att matcha en röd klänning på den modevisningen 1947. Då hette den 9, senare kom den tillbaka som 99. I den moderna tappningen vi känner idag heter den 999 och finns som läppstift, flytande stift, balm och jag vet i hur många fler varianter. Högpigmenterad är den i alla fall och – skulle jag våga gissa – smickrande på allas läppar.
Det är en väldigt vacker röd som drar åt orange. Den är oerhört elegant och har ett eko av vintage över sig. Detta påminner mig om en sak en makeupartist sa till mig för många, många år sedan då jag var helt färsk på beautyplåtningar och skönhetsreportage. Hon sa att de stora modemärkena har helt olika definitioner av rött.

Det är helt sant! Chanels röda Pirate skiljer sig från Diors 999. Ytterligare en annan röd finns hos Armani. Till exempel.

Att Chanel och Dior har två ikoniska röda känns självklart. En länk till det förflutna som absoluta modekonstnärer och trendsättare. De måste ha ett rött läppstift, likväl som ett “signaturplagg”. Och där bör de såklart positionera sig – mot varandra.
Diors är elegant, typiskt 50-tal (new look!) i det lilla draget åt tomat och klarrött.

Pirate, däremot, drar åt blått. Stiftets stora appeal är att färgen sägs vara en kopia av samma nyans som Coco själv bar.
Makes sense. Christian Dior bar inte läppstift, där får man trycka på modekopplingen. Coco var modeikon i eget namn, det är såklart henne man vill ha i åtanke.

Armani har sitt 400 som också heter The Red. Storytellingen är att Giorgio själv tog med sig en perfekt röd ros till labbet och bad dem ta fram den exakta nyansen. Knappast sant men en bra story och, i vanlig ordning, ett bra sätt att skilja sig från de andra röda.

Jag måste verkligen börja bära rött läppstift oftare.

Etiketter None

I fantasin

Av en slump hittade jag märket Imaginary Authors. En doftidé som känns så självklar att man undrar om den inte alltid funnits: dofter som titlar på böcker som inte finns.

Eftersom jag blev så förtjust i titlar som Every Storm a Serenade, O, Unknown! och Memoirs of a Tresspasser var jag tvungen att kontakta företaget. Jag menar, inte bara har man alltså skapat underbara boktitlar utan även utkast till böcker. Baksidetext till böcker som inte finns – ännu – för att sätta en ton och en känsla till doften. För visst blir man nyfiken på en bok som beskrivs som…

At the age of nineteen Nica Galas published her first book, the autobiographical tome Falling into the Sea which chronicled her short and torrid love affair among the hot beaches and lemon trees in the Gulf of Naples. The breathtaking story opens with Nica and her girlfriends picking bunches of jasmine flower for boys while they cliff-jumped into the sea. An innocent first kiss erupts into an ardent summer entanglement which is cut short one moonlit night when her lover leaps into the dark abyss never to surface, leaving Nica naked on the cliffs screaming his name.

Men eftersom ingen bok existerar, bara en fantasieggande flaska och en titel (“Falling into the sea“) vill man ju såklart känna på doften. Och den är en ljus och potent citusdoft, full av liv och solsken.

Jag kände mig tvungen att kontakta uppovspersonen bakom den här underbara idén. Han visar sig heta Josh Meyer och svarade fint på mina entusiastiska frågor.

Vad kommer först, doften eller boktiteln?
– Vanligtvis kommer doften först. Det är en viktig del för oss, och efter det berättar vi en historia som hjälper bäraren att förstå hur doften funkar, tillsammans med färger, bilder och citat för att guida i doftupplevelsen. Jag skulle gärna skapa en doft på motsatt sätt men har inte lyckats med det ännu.

Ni måste gilla litteratur och berättande?
– Alla på Imaginary Authors älskar böcker och litteratur men en del av det roliga med vårt jobb är att hålla oss till det imaginära…Så medan vi snackar om vad vi läser för tillfället eller vad vi lyssnar på så använder vi vanligtvis vår doftinspiration till våra egna skapelser.

Här kan man köpa ett sample set för en inte så dyr slant (38 dollar). Dock vet jag inte hur det funkar med tull och import. Ber om ursäkt för det.

Uppdatering: Här finns en butik i Sverige som säljer märket!

Etiketter None

Regniga dagar

Vad gör man regniga sommardagar? Tja, många saker. Själv tycks jag allt som oftast rensa, ordna och organisera saker. Också en vanlig syssla när jag egentligen borde jobba.

Jag dammade och ordnade i min parfymhylla idag. Två tredjedelar av alla flaskor står i lådor i garderoben (jag vet, det är absurt) och en står på en hyllmöbel med olika plan i mitt vardagsrum. Dofterna ambulerar. Vissa försvinner och byts ut. Andra är evigt närvarande.

Jag fick frågan igår av en redaktör vilken som är min favoritdoft. Rent generellt tror jag att det är kardemumma. Eller mina marsvin när man borrar in näsan i deras lena päls.
Men det var inte det hon frågade såklart. Men vad det gäller parfym har jag ingen. Jag tror att jag gillar gröna dofter (jag gillar gröna dofter) men bär dem sällan. De passar alltid bättre som doftsättare än som parfym man bär på kroppen.

Det är egentligen fel att säga att jag inte har någon favorit när jag i själva verket har för många. Men jag använder dem sällan på huden. På senare tid har jag istället använt dem på annat vis. Jag har svårt att somna och har alltid haft det. Jag har såklart försökt med alla möjliga saker: meditation, avslappningsövningar…En kompis sa att det hjälpte henne att hålla en tennisboll i varje hand. Weird men jag försökte mig på en egen variant med att hålla en tygnäsduk som jag sprayade med Like This. Tänkte att ingefäran kunde ha en avslappnande effekt. Jo, det finns såklart någon teori inom aromaterapi att ingefära är uppiggande men psykologi måste väl också spela in? För mig är ingefära mer förknippat med lugna, trygga saker som julbak och te.

Men nej, jag sov inte mycket bättre för det. Och det hade nog inte med aromaterapi att göra utan bara vanliga, bekanta sömnsvårigheter.

Vad jag menar är: jag använder parfym men jag bär den inte så ofta. Längre. Det går väl i perioder. Ibland läser jag inte böcker heller, nu har jag läst fyra stycken på två veckor.
Det är det som är grejen med doft. Tanken på doft som en accessoar är mycket vacker och mycket smart. Men det är inte den enda tanken och det är också en tanke som exkluderar. Dofter är mer än accessoarer, de är minnen och känslor. Jag har en doft i fickan ibland, sprayad på en pappersservett. Jag trivs inte i stora sällskap, jag räds fester. Om hösten har jag kastanjer i jackfickorna att krama. Och ibland ersätts kramarna med en doft.

Etiketter None

Svettens tid

Jag har en släkting som verkar älska alarmerande rön. Visste jag att parabener är livsfarliga? Visste jag att sulfater är dåliga?

Varför är de dåliga, frågar jag.
De är dåliga för huden, svarar hon.

Hon har länge bedrivit en kamp där hon med bestämdhet hävdar att anti-perspiranter bidrar till bröstcancer. Hon är inte ensam, den här artikeln som en vän skickade, tar upp fenomenet.
Jag har skrivit om skillnaden mellan deodorant och anti-persiprant förut. Egentligen är själva orden supertydliga: de-odor, alltså ta bort odör. En produkt som maskerar dålig lukt. Den tar alltså inte bort svett eller förhindrar svettning, den maskerar den bara eftersom den luktar gott.
Anti-perspirant, alltså mot svettning. Den aktiva ingrediensen är aluminium som används i olika former (listad olika namn med “aluminum” eller “alum” i ingredienslistan – se upp! Kan finnas även i de som påstår sig vara “helt naturliga”!).
Aluminium, oavsett form, fungerar som ett salt som binder upp och torkar ut svettdropparna. Sedan finns vissa studier som menar att den täpper till porerna så att svetten inte kommer ut. Så kan det alltså vara. Men forskare påpekar också att vi har svettporer över hela kroppen, skulle några “täppas igen” kommer svetten ut ändå. Och det ska den göra! Svett är bra. Att svettas reglerar kroppstemperaturen!

Själv använder jag sällan deo eller anti-perspirant över huvud taget. Men det beror mest på att jag är nojig för kläder och att jag sällan svettas just under armarna.
Men vill man använda deodoranter eller aluminiumfria deos så kan doften ibland bestå av parfym eller eteriska oljor som doftar gott. Inte alla är känsliga för alkohol (som ju parfym till största del består av) eller eteriska oljor. Jag är det. När jag använt till exempel den här från Schmidt’s Naturals så har min hud reagerat. Då är jag hellre utan.

Så, jag menar, att ta bort någonting men ersätta det med något annat är inte alltid det bästa heller. Dock är ett starkt argument – för min del – mot aluminium att det är dåligt för naturen, i synnerhet livet i hav och sjö. Här är ett tips på en deo utan aluminium och utan doftämnen. c/o Gerd är dyr, 199 kr, men har då fördelen att den är svensktillverkad.

Etiketter None

Sa du röka?

En sak som gör att man känner sig väldigt “in the know” är att luska reda på vilka råvaror de stora råvarutillverkarna inom doft lagt in stora beställningar på. Inget får mig att känna mig mer proffsig och initierad.
Detta eftersom beställningen av råvarorna betyder att de användas i dofter vilket då alltså ger en fingervisning om vilka dofttrender vi kan vänta oss. En av dem är cannabis.

I USA har cannabis som doftingrediens smugit sig på under de senaste två åren och i synnerhet det senaste året sedan cannabis blev laglig i flera stater. Doften i sig är söt, gräsig och torr. Själv tycker jag att den doftar sött hö. Jag är inget större fan. Men i parfymväg har man såklart valt att – för det mesta – kontrastera den flummiga cannabisen med andra dofter, som citrus eller tallbarr för att gå från hippie till…hipster?

Det finns två olika slags cannabisparfym. En som görs på ren cannabisolja, alltså äkta cannabis. En annan som tagits fram på industriellt vis och alltså är oäkta och funkar även där cannabis är olaglig.
Sedan finns också CBD. Cannabisen innehåller flera aktiva ämnen (de kallas cannabinoider). Ett av dem är THC, det är ämnet som ger den hallucinogena effekten och/eller psykoaktiva. Tar man bort den delen av cannabisen men behåller CBD så behåller man de lugnande egenskaperna utan den drogklassade komponenten.

CBD läkemedelsklassas i Sverige men vi har regleringar vad gäller tillåtna halter och bruk. I USA och i synnerhet stater som Kalifornien (där cannabis är lagligt och där synen på alternativa medicinska metoder är hyfsat liberal) har man sålt CBD-produkter i matbutiker. Man säljer CBD-choklad och CBD-godis. Men CBD-beivrarna menar att de lugnande och läkande egenskaperna också funkar utvärtes på kroppen och därför säljs också ett gäng hudvårdsprodukter med CBD. Om det verkligen funkar på det viset är fortfarande oklart. WHO menar att CBD absolut kan ha positiv effekt när det tas intravenöst och det bedöms som mycket säkert dessutom. Men man är tveksam till om det verkligen har en effekt när det stryks på huden. Där behövs mer studier helt enkelt.

Tills dess: cannabis som trendingrediens i kommande säsongers parfymer och doftljus! Minns vart du läste det först!

Etiketter None

Framtiden (hoppas jag)

Jag var i stadsdelen Burbank i Los Angeles. Det är en del av staden jag är obekant med men min kompis Lotta kan den bra. Hon tog med mig till Besames butik och jag så det jag hoppas är framtiden.

Jag har följt Besame på IG länge, de har jättefina och roliga makeupprodukter. Deras nisch är replicas, de gör läppstift från olika årtionden från början av 1900-talet till 1960-talet. Så köper man till exempel det här vackra röda läppstiftet Victory Red så köper man en exakt kopia av en exakt nyans på ett läppstift från 1941.

Jag uppskattar alltid ett märke som har den goda smaken att hålla det kort. Att ha ett fåtal produkter i kollektionen, att inte pumpa ut nyheter i tid och otid. Nu jobbar Besame visserligen med Limited editions som alla andra men jag känner inte helt vittring på hysteri.

Nå! Vi gick in i butiken som är vackert inredd med diskar av den gamla skolan och med en makeupartist bakom dem, med vackra 50-talslockar i håret.

Man talar ju ofta om “shoppingupplevelsen” idag. Man refererar till förpackningen och den lyxiga påsen med sidenband. Kanske syftar man också på bemötandet av kunden och personalens kunskaper. Jag har tänkt på det sedan jag var i Besames butik. Jag har tänkt på hur det är motsatsen till en Sephora-upplevelse eller till och med en KICKS-upplevelse där butiken är som ett lockande smörgåsbord – prova allt! – där nyheter pumpas ut och kunderna förses med små korgar. Där finns prova på-storlekar och kit-erbjudanden. Själv känner jag tröttma numera, jag blir yr, less och känner mig gammal.

Butiker som Besame är den absoluta motsatsen. Här provar man inte hur som helst, man berättar vad man är ute efter och får en guidning. Sen får man prova, expediten gör ett sample bakom disken. Jag rycktes med och köpte två läppstift (Berry Red och Mint Rose) trots att om det är någonting jag absolut inte behöver så är det fler läppstift.
Men jag rycktes med och jag ångrar inte mina köp. Jag kände att det var en upplevelse och att jag med mina köp stödjer ett alternativ till kedjor och massproduktion. Jag kände att jag fått expertis på ett annat sätt än kedjor och varuhus ger trots att dessa i regel anställer makeupartister bakom diskarna numera.

När jag lämnade butiken tänkte jag “undrar om detta är framtiden?”.

För att en oberoende butik ska klara sig behövs förstås stora försäljningsmarginaler, där har kedjorna ett enormt försprång. Det behövs också ett nytt mindset där tid och shoppingnjutning (nytt, påhittat ord!) värdesätts. Alltså, i stället för att hitta sin produkt snabbt och därmed spara tid måste man i så fall börja premiera själva letandet och guidningen och se det som en del av upplevelsen och kulturen. Men det borde inte vara helt otänkbart att vi värdesätter sådant i framtiden, vi är ju redan nu inmatade med att vi ska vara unika och individuella.

Däremot glömmer vi kulturen. Skönhetskulturen. Här blir det ju oerhört konkret – man köper en kopia av en färg som suttit på en kvinnas läppar långt före min tid. Jag blir en del av en skönhetskedja, ett vackert litet sammansvetsande. Det tycker jag är värt att tänka på.

Etiketter None

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen