Fifty Scents

Mer alkohol!

När du utesluter alkohol, är det alkohol denat. du menar då eller även fettalkoholer? (Oklart om det heter så på svenska…). Oftast tycker jag de feta alkoholerna presenteras som bra… och finns i nästan allt också?

Jag försöker också att undvika alkohol på huden då jag har för mig att jag hört att det skadar cellerna men också för att jag har känslig hy. Råkade skriva det på Kind of Stephens instagram och han är ju kemist och menade på att de studier som visar på cellerna skadas av alkohol är gjorda in vitro och att man felaktigt applicerat det resultatet på hudvård. Han menade på att det finns studier på sjukhuspersonal som spritar händerna hundratals gånger om dagen med 70 %-ig alkohol och det inte visade på något. Förutom orsaker torrhet. Så nu vet jag inte vad jag ska tro.

Jag har de smartaste och mest alerta läsarna i bloggosfären. Vad har jag gjort för att förtjäna er?
För det första: Det finns mycket riktigt olika typer av alkohol. Den ena var lätta och flyktiga molekyler, den andra tunga.

Vi börjar med att undersöka vad alkoholen fyller för funktion alls i en produkt. Alkoholen som listas som SD, Denat, etanol eller bara alkohol är den typen av alkohol som har lätta molekyler. Den används…

1. Som lösningsmedel.
För att tunna ut tjocka krämer och göra att de istället känns lätta (tänk SPF-krämer som tunnats ut). Som thinner, alltså. Som ju också är alkohol.

2. För en mattande känsla
Ni vet den där fräscha, matta känslan man kan få på huden efter att ha använt ansiktsvatten? Det kan kännas friskt, fräscht och som om all smuts och olja är borta från huden. Det är alkoholens förtjänst (tänk toners, mattande lotions och hudvårdscremer riktade mot oljig hy).

3. Till leverans
Alkoholen penetrerar, den drar med sig ämnen som retinol och c-vitamin djupare ned i huden.

Det låter ju som tre bra egenskaper. Men det finns andra lösningsmedel och den matta känslan kommer av att huden också strippas på naturliga fetter och fukt. Och leveransen ned i hyn är visserligen intressant men sker på bekostnad av att hudens barriär skadas.
Den onda alkoholens goda tvilling har i stort sett precis motsatta egenskaper. Den heter saker som cetearyl, cetyl och stearyl på flaskan och används för att…

1. Förtjocka cremen
Tänk body butter.

2. Göra huden mjuk
Eftersom de feta alkoholerna med sina tunga molekyler inte tränger lika djupt ned i huden stannar de kvar och mjukgör.

3. Binda ihop olja och vatten
…vilket är en bra sak i en fuktcreme eller mjukgörande lotion.

Så svar på fråga ett är: du har absolut helt rätt. Det är skillnad på alkohol och alkohol. De som på engelska heter just fatty acids (fettalkoholer) är de som i skönhetsvärlden betraktas som snälla.

Fråga två är mer komplicerad. Jag skrev ganska nyligen en artikel om just alkohol i hudvård för Damernas värld och intervjuade då också bland annat en chefskemist på KTF. Han menade också, precis som Kind of Stephen, att vi är alldeles för onödigt skeptiska mot alkohol och att det är överdrivet att sky alkoholen. Dock använde han inte alkoholrik hudvård själv så han talade inte i egen sak eller utifrån egna tankar och erfarenheter. Om det nu hade spelat någon roll.

Så vad det liksom landar i, tycker jag, är egen livsstil, attityd och filosofi. Och det är ju många gånger det skönhet i stort landar i. Jag förhåller mig skeptisk till den lågmolekylära alkoholen dels för att jag upplever uttorkning och dels för att alternativ finns som inte ger mig lika mycket huvudbry. Men också för att andra studier visar på att skadorna från alkoholen (de eventuella skadorna, ska man kanske tillägga) inte märks förrän långt senare då huden barriärer visar tecken.
Vi vet en del om hur vår egen hud och kropp fungerar. Äter vi pizza och hamburgare en dag så mår vi kanske lite illa och och känner oss svullna men det går bort om vi äter okej dagen därpå. Äter vi däremot pizza i en vecka eller en månad kommer effekten – men med viss fördröjning.
Detsamma gäller om vi äter supernyttigt en dag eller två, och tränar ett pass eller två. Då får vi intrycket av att “ingenting händer” men det gör det ju – men med fördröjning.

Till syvende och sist: livsstil, förhållningssätt och egna tankar gäller. Alla får göra precis som de vill. Min mamma säger att hon “älskar alkoholen” i Cliniques ansiktsvatten, hon gillar hur det känns som om huden tajtas till. Själv ogillar jag precis den känslan och effekten. Med tanke på att det mesta med vår hy handlar om gener och livsstil och väldigt lite påverkas av just yttre cremer så kanske jag får ge mamma rätt. Men själv ser jag inte att det är värt varken chansningen eller upplevelsen. Det finns andra sätt, mindre ifrågasatta.

Etiketter None

Vad är vatten?

Jag var inget äss på kemilektionerna i skolan direkt men det där med H2O fattade man ändå. Vatten består av två kemiska komponenter: Två väte och en syre. Och utan vatten överlever vi inte.

RMS Beauty, som jag följer på Instagram (och vars produkter jag både gillar och använder) är ett av många märken som för ett ständigt krig mot allt som är kemiskt, allt som har kemikalier i sig och som inte är naturligt. Är vatten kemiskt eller naturligt ställer man sig frågan då? Det är både och, det beror på hur man ser det.

Jag läste förresten boken På Chesil Beach nyligen. Jag sa “Jag plockade upp den för att jag gillade att titeln var ett adverbial“. Då sa min kompis “Det är väl en preposition och ett platsnamn?”.
Vi har rätt båda två, en av oss refererar till satsdel medan den andra ser till ordklass.
Vatten kan således (älskar ordet “således”) vara både en kemisk förening och en naturlig produkt. Helt beroende på vad man talar om.
Men det ena (kemin) har dåligt rykte inom skönhetsvärlden medan det andra (det naturliga) i regel alltid presenteras som sant, gott och bra.

Skälet är väl som med allt annat pengar. Vem tjänar på att smutskasta kemin? De som vill sälja alternativet gissar jag. Och det är väl inte en supersvår gissning. De som enligt sitt synsätt och sin livsstil ser naturen som alltigenom god och kemi som alltigenom ont. Eftersom det ena finns i naturen (= oförstört, naturligt, funnits i miljoner år) och den andra i ett labb (= opålitligt, onaturligt, läskigt).

Alkohol är en annan sådan. Är det kemi eller naturligt? Kemi tänker man kanske spontant. Och det är ju korrekt eftersom “allting” är kemi. Men alkohol i formen etanol finns i naturen, den uppstår vid fermentering, alltså jäsning. Och det finns alkohol i sockerarter. Också naturligt. Och alkohol är en produkt som i alla fall jag vägrar i mina hudvårdsprodukter, naturligt eller ej.

Jag har sagt det massor av gånger såklart men jag är varken för eller emot naturliga ingredienser. Det skulle ju vara som att säga att man var för eller emot vatten. Eller för eller emot mat. Fast nu ställer ju faktiskt RMS mat mot kemikalier så nu hamnar vi på den nivån automatiskt. Trist.

Etiketter None

Skönhet på film

Det är alltid kul att se vilka skönhetsprodukter man antingen produktplacerar eller bara låter vara med i förbifarten i filmer. Jag såg precis Ocean’s 8 och ser att Diana Vreeland-parfymen Devastatingly Chic figurerar. Även om man är diskret med etikett. Vet inte om folk kommer flockas direkt…jag tycker den är ytterst medelmåttig och tror Vreeland själv hade blivit sjukt besviken på hela kollektionen som är vacker att se på men helt menlös i parfymväg.

Vidare använder Sandra Bullock Diorshow-mascara, produkter från YSL och Bobbie Brown. Och det kan väl matcha hennes karaktär, inga problem där.

Värre var det när jag såg Sex & the City-filmen och även uppföljaren där vi ska tvingas gå på att Mr Big använder Fahrenheit från Dior. Skulle inte tro det. Att Miranda uteslutande använder Bvlgari-produkter är väl okej om än inte klockrent (är övertygad om att hon hellre bär Rive Gauche från YSL).
Att Carrie har NARS-grejer i ett avsnitt känns däremot helt rätt. Även om det förvånar mig att hon har puder. Men detta var ju iofs på 90-talet då puder fortfarande var en stor grej…

Men min allra mest underhållande filmobservation var i filmen Hulken (2008) där Liv Tyler ägnar en hel scen åt att verkligen, verkligen visa upp sitt Givenchy-läppstift. Märket hon är (eller var) ambassadör för…Hon häller ut innehållet i sin handväska på en säng (gissa vilket märke på produkter som syns i bild), tar upp ett läppstift och säger “kan jag inte ens få ta med det här om vi ska fly?” eller något liknande.

Fullt så osannolikt är det inte att Sandra Bullock/Debbie Ocean handlar Diana Vreeland-parfym förstås. Men ändå uppseendeväckande.

Etiketter None

Louis Vuitton x 7 + 5

Jo nu ska ni få höra hörrni! Jag var inne i Louis Vuitton-butiken på Birger Jarlsgatan. Jag var där en tidig morgon för att kolla in deras sju nya unisexdofter. Ja, eller herrparfymer om man verkligen måste kategorisera.
Märket släppte sin första doft på 70 år hösten 2016. Inte bara en utan sju på en gång. De hade en tydlig damprägel, jag måste erkänna att jag inte brydde mig om att dofta på dem eftersom de såldes exklusivt i butik och eftersom det känns som om butiken alltid är tom kände jag mig på något vis inte lockad att gå in och botanisera bland 2000-kronorsdofterna.

Två år senare, alltså 2018, släpper de fem dofter till. Denna gång riktade mot herr men om du frågar mig är de mer unisex än någonting annat. Tolv dofter på två år är anmärkningsvärt. Är dofterna lika anmärkningsvärda? Svaret kommer.

Jag har nog inte förstått Louis Vuittons dragning, i alla fall var jag helt omedveten om att de släpper väskmodeller i 15 000-kronorsklassen som folk köar för att köpa. När jag kom dit stod en liten skara utanför och skulle in och haffa någon limited edition. Jag trodde lätt att LVs storhetstid var förbi. Det där med stora logos (som säljs i oäkta varianter ett stenkast bort på Hötorget) känns inte hypermodernt. Man lanserar parfym för att balansera upp sviktande försäljning menar DI.

Men det var ju inte därför jag var där. Jag var inte ute efter en väska utan för att – visade det sig – äta pytteliten pain au chocolat och dricka apelsinjuice ur ett champagneglas denna morgon. Och dofta på de nya dofterna.
De har tagits fram av ansedda husnäsan Jacques Cavallier Belletrud (med dofter för Bvlgari, Armani och JPG på meritlistan) och ska “framkalla maskulina energier utan klichéer”. De har vackra och poetiska namn och säljs i stilrena flaskor: L’Immensité, Nouveau Monde, Orage, Sur la Route och Au Hasard. Ack!

För att vara EdP doftar de oerhört svagt. Det är det första som slår en. Jag provar den friska limen i Sur la Route och hör folk omkring mig tala om hur härlig den är. Jag känner den svagt, tänker att det är en av de dofter jag helt enkelt är doftblind för. Ja, det är en verklig åkomma. Men jag insåg snabbt att det inte är min näsa det är fel på, ingen glitch i näsmatrix. En farbror i kostym påpekade gång på gång att LV-metoden är att man måste spraya på lång avstånd, man ska sköljas i ett lätt doftregn, så att säga. Det låter logiskt om det är så att man har att göra med en splash, en kroppspray eller vad de nu kallas. De där tunna, flyktiga och utspädda dofterna som Marc Jacobs kommer med regelbundet, som kostar mindre och som är tänkta att man ska spraya sig med överallt och hela tiden.
Men nu är ju detta EdP.

Men en godtycklig tolkning av dessa dofter är annars att de till skillnad från väskorna, logos och initialer faktiskt vill vara “understated”. Alltså, att de vill vara elegant diskreta och inte högljudda och kaxiga. Det är en tanke. En dyr tanke, eftersom de kostar 2000 kronor, men en tanke.

Jag hittar faktiskt en favorit och det är inte bland unisexdofterna utan bland damernas val. Mille Feux (“Tusen bränder” eller “Tusen ljus”) är en läderdoft med lätt diskreta söta toner. Läder låter ju helt logiskt eftersom de sysslar med läderväskor. Hermès borde ha fler läderdofter av den anledningen.
Jag gillar tanken på att fånga något abstrakt i en doft. Hur doftar “tusen ljus”? Förutom möjligtvis svavel då. När jag först översatte det i mitt huvud blev det “tusen bränder” (har gammal gymnasiefranska lagrad i bakhuvudet någonstans) och då kändes läderdoften så perfekt: doften av förstörelse, apokalyps, en värld som står i brand. Sedan dök sötare, bärigare toner upp och den vita blomman osmanthus som påminner om jasmin och syrén. Välden som står i brand lugnade plötsligt ned sig. Jag tog med just den doften hem, den är mycket vacker. Men ack så flyktig! Den försvinner direkt. Men vet ni, jag tycker det är poetiskt. Nu är det kanske ingen som betalar 2000 kronor för poesi men om man gör det så kan man få uppleva jorden som står i brand men sedan lugnas av grönskan och de ljuva blommor så återuppstår, växer ur askan.

Om så bara för en kort stund.

Etiketter None

Deo vs antiperspirant

Så varmt idag, jag håller på att svettas bort. Har solskydd på mig och en liten handduk i väskan som en annan tant. Det struntar jag i. Desperata tider kräver desperata åtgärder, som det heter.

I sommarvärmen kom jag att tänka på deodorant versus antiperspirant. Viken är skillnaden och vad ska man välja?

Förresten, härligt det verkar ha varit att leva på 1940-talet då man sålde hudvårdsprodukter genom att appellera till kvinnors skamkänslor (bilden ovan).

Nå! Om det, som idag, är närmare 30 grader ute kommer varken en deo eller antiperspirant hjälpa särskilt mycket. Men säg att du i vanliga fall svettas lite under armarna på jobbet, eller om du i vanliga fall inte svettas så väldigt mycket men tycker om att känna dig fräsch.

DEODORANT
Ordet de-odor kan väl översättas med att “av-dofta”. En deo tar ned oönskad svettlukt, antingen genom att eliminerad den (med anticeptiskt medel) eller bara maskera den. Köper man ett deostick eller en deo som hör till en parfym så kan man tänka sig att den mest maskerar doften.

Jag gillar den här oparfymerade från c/o Gerd som är ett ekomärke från Norrbotten. Finns en som doftar friskt av tallbarr också.

Även den här från Schmidt är ett fint alternativ med oerhört diskreta dofter, och även i oparfymerad form. Också dem eko och utan aluminium.

ANTIPERSPIRANT
Till skillnad från deon så är antiperspirantens uppgift att faktiskt stoppa svettningarna. Det gör man oftast med aluminium som blockerar porerna så att svetten inte kan ta sig ut. En del gillar inte tanken på att ha aluminium på kroppen och en del aluminium kan ge gula, stela fläckar på kläderna när de blandas med svetten.

Min favorit kommer från Recipe for Men.

Etiketter None

REA!!!

Sedan måste ni gå till Insantos butik i Birger Jarlspassagen, de har en helt galen rea nu med 50% på d’Orsay, Reminiscence…Eller kolla här, online.

Etiketter None

Och nu ekologiskt!

Jag har haft en synnerligen grön vecka, upptäckt ett fantastiskt naturligt makeupmärke, återsett en gammal favorit och suttit sur och skeptisk i ett hörn medan jag motvilligt testat ett tredje (gick hem och tvättade av allting sedan, inklusive oljan som kostar över 4000 kronor i butik).

Vi har diskuterat eko och naturligt många gånger förut och jag är en person som tänker mycket på miljön. Jag har hemskt dåligt samvete för mina flygresor, tackar nej till jobbresor “över dagen” och så vidare. Det gör jag. Men naturligt är inte alltid det mest miljövänliga alternativet (i parfym till exempel) och heller inte alltid det bästa för huden. Det är min övertygelse, min livsfilosofi. Jag försöker att läsa på, försöker hålla en balans. Till exempel älskar jag naturliga oljor på huden, sheasmör på läpparna och så vidare. Jag avskyr parfymerat i ansiktet (helst vill jag inte ha det på kroppen heller).

Nå. Med den introduktionen kör vi vidare. Jag har upptäckt ett helt fantastiskt eko-märke. Det är svenskt, snyggt och kör på filosofin om få produkter med många användningsområden. Jag kan inte nog understryka hur mycket det stämmer överens med min egen filosofi. Märket heter Manasi7 och jag har tyvärr fått ett tics i hjärnan som gör att jag aldrig kan komma ihåg det (Mansai? Manesi? Mansahi?) men ska göra en ansträngning. Det kommer blir lättare framöver tror jag då detta märke kommer att slå stort. Pigmenten! Nyanserna! Förpckningarna!

Hemsidan är lite kryptisk och säger inte så mycket, speciellt inte om krämigheten i dessa produkter. Om de oerhört vackra pigmenten med fantastisk glow (det blir det ju ofta av oljor och shea butter och liknande, på ett helt annat sätt än syntetiska och kosmetiska. Ett-noll till naturen).
Som så många andra märken är detta startat av en makeupartist som “inte kunde hitta vad hon sökte på marknaden”. Susanne Manasi verkar för övrigt vara en kvinna jag kan sympatisera med. Så här säger hon i en intervju (på engelska) i Make it Last webb-mag:
– There can be a lot of misconceptions that vegan beauty products are free from synthetic ingredients and are therefore immediately better. This isn’t necessarily always the case. Our main focus is using natural, wild harvested and certified organic ingredients in our products that are made in small batches to ensure premium quality. All synthetic and petrochemical ingredients are vegan and vegan beauty products can include synthetic raw materials, pigments, preservatives, fragrances and formula fillers.


Produkterna kostar runt 400 kronor styck. Dyrt? Kanske. Men god kvalitet, lätta att använda. Och fina, enkla förpackningar.

I övriga gröna nyheter: jag har träffat den här tuffa damen. Hårda nypor, stram look och fantastiska produkter även där. Ignorera att jag ser ansträngd och konstig ut på bilden. Men notera gärna min osminkade hy, jag kör #sminkfritt2018, eller nej snarare #sminkfrittjuni2018.
Det är Rose-Marie Swift vi ser på bilder i alla fall, det vill säga grundare av RMS Beauty. Också ett märke jag gillar, som också råkar vara naturligt. Jag gillar det av samma anledning som Mansai7, alltså lättanvända multiprodukter i små, nätta förpackningar. I alla fall jag använder inte upp stora rouger eller ögonskuggor så snabbt. Otympliga att ha med sig dessutom.

Kom att tänka på en sak förresten, fria associationer här: Mansai7 och RMS har liknande förpackningar, små vita burkar. Ni vet alla små, svarta burkar som Bobbi Brown har, Make Up Store, MAC…är de vita burkarna ekomärkenas svar på de stora, kommersiella, “något för alla” och “vi har brett och stort sortiment ska du se”-märkena?

Ja, det var en tanke. Hur som helst: gillar RMS, gillar Rose-Marie som prisade Sverige, bedyrade att hon bara tvättar av sig med kokosolja och sedan inte använder en endaste annan produkt. Det enda som gjorde mig skeptisk var att hon dissade lite andra varumärken men prisade Miranda Kerrs linje Kora som i mitt tycke bara är parfym förtäckt till hudvård. Men så är hon och Miranda goda vänner också.
Ärligt talat så prisade hon inte linjen, hon sa att hon använder en body lotion därifrån ibland. Jag tar tillbaka. Lite skillnad.

Nå, precis som hos Mansai7 så är det ju de naturliga oljorna och vaxen som ger en så fin glow, en sådan lyster. Den går också igen i Uncoverup, deras foundation. Många upplever den som tjock även om den inte är täckande. Alltså mer som en concealer nästan. Jag skulle säga att det beror på teknik. Att använda lite grann, bygga och forma med fingertopparna ger en lättare, naturlig och fin känsla. Mina favoriter är Lip2Cheek-prdukterna som funkar lika bra på läppar som kind. Kanske ännu bättre på kind? Jag använder nyansen Smile som drar åt korall och aprikos ofta och den tycks aldrig ta slut. Kostar strax under 400 kronor. Jag vet, mycket. Men den håller. Den blir använd.

Slutligen finner jag det väldigt svårt att skriva någonting positivt om produkter som kostar över 4000 kronor. Jag tycker det är rent ut sagt vulgärt. Glycerin och rosenvatten hör till de fyra största ingredienserna (efter vatten och fermenterat socker). Massor av alkohol, lavendelolja och – visserligen i små mängder men – alla de där svinjobbiga doftämnena och potentiella allergenerna citral, citronellol, eugenol, farnesol, geraniol, limonene och linalool. Sånt här gör mig så matt av irritation. Varför skulle detta anses som okej att ha på huden? Varför är detta ansett som bättre än, säg, en parfymfri produkt med syntetisk c-vitamin?

Alkoholen står vid ett tillfälle som “naturlig alkohol”. Okej? Fortfarande alkohol. Även om det också finns alkohol som inte är denatuerad och därmed utan de uttorkande egenskaperna är “naturlig alkohol” inte densamma.
Hur detta ska få musklerna i ansiktet att slappna av så att en “botoxeffekt” uppstår går utöver mitt förstånd. Jag vill påstå att det är ren lögn. Sånt här gör mig upprörd. Också när det antyddes att det är viktigt att använda gröna, plantbaserade produkter för att inte få cancer (!). Antyddes, påstods inte. Men antyddes ganska grovt. Ord och fraser som “säkra produkter” användes dock rakt igenom hela presentationen.

Vi fick ses under behagliga omständigheter. I grupp om kanske femton personer fick vi prova rengöring, exfoliering, serum, essence, olja, ögonkräm…tanken är ju god, att visa på hela skalan och låta inbjudna (journalister och bloggare) prova på. Men att bara prova på säger i alla fall inte mig så mycket – förutom att det säger mig att produkterna är späckade med essentiella oljor och doftämnen och att jag därmed inte är intresserad. Att den innehöll doftämnen stod ju oerhört klart. Men jag fick bara svaret om att de är naturliga så det var liksom inget problem.

Jag frågade till exempel om en produkts innehåll, den skulle innehålla en citrusfrukt med hundra gånger mer c-vitamin än en apelsin. Okej, men det betyder inte att huden tar emot all denna c-vitamin eller att c-vitamin, som ju är flyktig och både ljus- och luftkänslig, håller sig i en produkt. Jag frågade vad som håller den stabil och hon sa magnolia. Stabiliserad vitamin (syntetisk) är i regel mer potent än en extrakt från en planta. För övrigt innehåller kiwi, jordgubbar och paprika också mer c-vitamin än en apelsin. Det i sig säger ju inte så mycket.

Och beträffande all utlovad glow: absolut. Men en sådan får man ju när man exfolierar och använder olja. Det vill säga tar bort döda hudceller, polerar fram den friska huden och sedan förser den med fukt och mjukgörande produkt. Och det kan man göra utan att hosta upp flera tuss, utan att paja huden med essentiella oljor och parfymer.

Jag var givetvis fel person att bjuda in till detta, det förstår jag och är den första att medge. Jag lär inte bli inbjuden igen. Och till märkets försvar så kan man säga att jag inte heller tillhör målgruppen, som är lyx, lyx, lyx. Alla som är ute efter grön lyx, älskar dyra, väldoftande saker och more is more, som damen sa ideligen. Hon sa att detta är inte för den som är ute efter tråkiga basic produkter utan alla (rika och förmögna?) maximalister därute. Jag känner inte igen mig. Ge mig “tråkiga basic-produkter” vilken dag som helst i veckan. Utan doftämnen och lögner, tack.

Etiketter None

Och så lite tacksamhet

Åh, jag har fått oerhört fina kommentarer från er. Jag vill dels passa på att tacka och dels berätta, kanske för nytillkomna lyssnare, att det känns så oerhört viktigt och fint med ert förtroende.
Till exempel så tackar en underbar läsare för råd som inte känns sponsrade. Trogna läsare vet detta men det känns ändå viktigt att påminna att jag tackar nej till alla former av “samarbeten” på min blogg. Jag kör inte ens utlottningar av produkter.
Förfrågningarna kommer då och då och det är ju smickrande att företagen är intresserade av både mig och er. Men för att hålla en slags ton och för att försöka förhålla mig till en industri jag ändå är rätt insyltad i eftersom jag bevakar den så tackar jag helt enkelt nej. Inte en betald länk, inte en enda utlottning.

Jag har gjort samarbeten med två företag tidigare, när jag hade en annan plattform på Rodeo. Det är ett företag med en affärsidé. Detta är en privat blogg.

Etiketter None

NK Stil

Nu skriver jag förresten skönhetssidorna i NKs tidning NK Stil också. Annars syns mina skönhetstexter alltid i Icon.

Ps. Här är en fin text av mig i Fokus om parfymörer.

Etiketter None

Sommaryra

Jo, nu ska jag bjuda på lite bra saker inför sommaren! I största allmänhet bara.

För det första vill jag testa det här solarmbandet från prestigefyllda märket Alfons Åberg. Nä men allvarligt, det verkar toppen. Man smörjer in sig själv och armbandet. Det ändrar sedan färg och visar när det är dags att smörja in sig igen. Ja, det är för barn men det struntar jag i, det här är en strålande idé. Om inte så kommer jag att använda det för att själv få ett hum om hur ofta man bör bättra på. Kostar 99 kr för sju stycken. Så runt hundralappen för en veckas dokumenterat skydd alltså.

Sedan vill jag för ovanlighetens skull tipsa om en bok. Om man som jag lyssnar på radioprogrammet Till sängs i kulturen så bör man vara intresserad av boken med samma namn som kom ut alldeles nyss.
Idén med radioprogrammet, och även boken, är genialisk: diskussioner, tankar och analyser om sex och relationer i kulturen. Claire och Francis Underwoods sexlösa äktenskap, Frida Kahlos öppna äktenskap och skillnaden mellan trohet och lojalitet…Så himla bra tankar och diskussioner som i alla fall för mig leder till en del egna slutsatser om mig och mitt liv.

Gult nagellack! Har sagt det förut men det är sommarens färg. Inte bara ser jag gula klänningar i butikerna (gå till & Other stories och kolla) utan också på Chanel-modellernas naglar (bilden). Och det är ju snyggt, speciellt till solbränna, speciellt till denim och mörkblått. Det står ut snyggt mot svart…Orange gillar jag också, i synnerhet på tånaglarna. Men snyggast är primärkulören gul, alltså inte i pastellform eller neon utan klargult som en kanariefågel.

Sedan tycker jag att sommaren är en bra tid att klippa och färga håret på. Många anser ju att hösten är en bra, förändringarnas tid. Och det är det väl – man vill skoja till så mycket man kan i ett försök att hålla vetskapen om det annalkande grå mörker som är på väg. Men sommaren, ack sommaren, känner man sig så fri. Så otvungen, inte behöver man hålla på och föna och trixa. Ett klipp, en ny färg och så är man liksom på topp. Man behöver knapp makeup alls om man könner sig snygg i håret.
Själv har jag alltid strävat efter en färgnyans som på bilden ovan, den på Stella McCartney-modellen i sanden. Jag brukar beskriva den som “honung”, “kolasås” och “en kopp te” men det blir antingen för rött eller för ljust. Tills nu, då jag träffat Sandhra som verkligen bestämde sig för att jag skulle få exakt den färgen. Och kolla här, peak hår:

<3

Etiketter None

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen