Fifty Scents

…och så en rad om skimmer

Holiday_Gift_Giving_FH13_RGB

Bobbi Browns julmakeup presenteras som “oväntad glamour”. Jag vet att jag själv brukar använda uttrycket “glamorös”, kanske i samband med beskrivningen av ett djuprött läppstift i någon fancy hylsa, men vad betyder egentligen (egentligen) glamour? I makeupsammanhang? Det verkar råda lite olika definitioner av det. Är det rött läppstift? Är det smokey eyes? Är det…skimmer?
Ja, jag skulle luta åt skimmer. Men inte bara direktöversatt, som i “glamour = skimmer” utan det finns mer därtill. För att ha skimmer i ansiktet – glans på läpparna, pärlemor längs kindbenet – krävs både ett självförtroende som säger att det är en självklarhet att man ska ha röda läppar, och en hy som tillåter det. Och DET är glamoröst, tycker jag. Att visa upp. Skulptera. Våga skimra. Våga lysa.
Och är Bobbi Browns julklappsmakeup så oväntad egentligen? Snarare tvärtom. Glamour, som alltid.

Etiketter:

Bobbi, dear

KH_Old_Hollywood_CMYK_rev

Gamla Hollywoodikoner från “old Hollywood”-eran (som till stil och ikoner sett sträcker sig från 30- till 60-talet) är på något sätt alltid närvarande. Chanel No. 5 tar ännu en gång upp Marilyn Monroe i en kommande reklamkampanj för parfymen (hennes berömda uttalande om att hon inte sover i annat än “ett par droppar Chanel No.5” gör henne till parfymens inofficiella symbol).

Intressant att notera är att Dior också claimat henne i en reklamfilm för J’Adore. En reklamfilm som för övrigt också helt förlitar sig på “old Hollywood” och den eviga, klassiska glamouren hos filmgudinnor som Grace Kelly, Audrey Hepburn, Greta Garbo och de andra.

Även Bobbi Brown tycker på gamla tiders glans och släpper under november månad makeupkollektionen Old Hollywood. Men till skillnad från de andra märkena så låter hon sitt officiella ansikte Kate Holmes signalera det klassiska istället för att återanvända någon av de gamla, förhandsgodkända ikonerna. För vad har ikonerna egentligen gemensamt? Är det inte vi, som popkulturella konsumenter, som gett dem en gemensam stil? Är det eyelinern och de röda läpparna? Annars ter sig ju tex Greta Garbos stil som hyfsat långt ifrån, säg, Monroes. Skulle jag säga.

I vilket fall som helst är de fortfarande kvar hos oss, och fortsätter att manifestera vår syn på glamour. Inte mig emot, vad är mer glamouröst än Hollywoods gyllene era? Go eyeliner, go.

Old_Hollywood_Eye_Palette_Global_FH13_RGB

Bobbi Brown, Old Hollywood Eye Palette (limited edition). Pris 1000 kr.

Etiketter:

Filmiska läppstift

En kompis beskriver sitt drömläppsift som “en färg som är som ens egna läppar fast mer” och “sådär som de har i filmer”.
Jag fattar precis vad hon menar. Hon menar inte direkt “nude” för på skönhetsspråk betyder “nude” alltsom oftast beige, rosa med dragning åt det ljusbruna. Visserligen en oftast väldigt vacker kulör men inte av den varianten min vän är ute efter.

Ett första råd där är väl att det finns två vägar att gå. Ett är att hålla sig till “sheer” läppstift, alltså inte helt täckande och med aningen mer glans. Det andra sättet är läppstift. Klassiska, solida läppstift utan skimmer. Jag röstar på det senare.

Här har min vän och alla hennes likasinnade (vi är många!) en vän i Bobbi Brown förstås. “The Queen of Natural Makeup” har en hel knippe läppstift i “naturliga färger” i sitt stall.Hon började ju faktiskt sin karriär med tio läppstift som revolutionerade en hel sminkvärld (nåja) med att upplevas som “naturliga”, “nude” och “brunbaserade”. Det är till den disken man ska bege sig (det vill säga på Åhléns Skanstull i Stockholm) och prova True Pink till exempel, om man lockas av den mer kalla sidan.
True PinkDe mer varmblodade väljer med fördel Guava istället. Båda nyanserna är mastrade till perfektion skulle jag säga.
GuavaI den sedan maj nya kollektion med “sheers” och rekommenderar jag i synnerhet nyansen Tutu som passar exakt alla. Den har lite skimmer i sig vilket man såklart ska ha en skeptisk hållning till om man är ute efter den naturliga effekten men Bobbi lyckas hålla sig på rätt sida här och själva skimmereffekten är minimal. Se bara:
Tutu
MACs
Cremesheen Hot Gossip är en annan kandidat, också den med aningen skimmer men i det här fallet också med minimal skimmereffekt och mer en slags grej med att det ger mer den där optiska illusionen (älskar detta uttryck) av att läpparna är aningen fylligare.

mac_chatterbox_0
Att också Clinique har hyggliga läppfärger borde inte överraska någon. Cliniques hela image, tycker jag, bygger på detta. Anständiga, oansenliga färger som inte upprör någon. Felfria, funktionsfyllande och användbara. Men aldrig särskilt spännande. När gick du igång på en Cliniquereklam senast? I alla fall, Clinique High Impact i Extreme Pink är fin. Bilden gör den inte alls rättvisa, här ser den ju faktiskt “extremt rosa” ut medan den på läpparna bara ger effekten av att man ätit en isglass med riktigt mycket hallonsmak.

clinique-high-impact-ruj-spf-15-extreme-pink-3_8-gr_1
Rosette är ett alternativ. Mindre rosa, mer brun. Och bilderna gör inte färgern rättvisa här heller, faktiskt. Rosette är inte alls så här mörk. Mer Angelina Jolie en vanlig dag.

clinique-high-impact-lip-colour-spf-15-extreme-pinkOch självklart får man inte glömma Laura Mercier, en stark konkurrent till Bobbi Brown om titeln “Drottningen av makeup”. Om det är någon skillnad så är det väl mer i marknadsföringen och imagen där Bobbi är alla fotbollsmorsor i övre medelklassens bästa vän medan Laura blinkar mer till de finare salongerna eller i alla fall de som hellre handlar i boutiquer än på storcashen. Inget fel med det, allt handlar om hur man vill känna sig och vem man vill vara. I vanlig ordning. Och vill man vara en chic fransyska som ger ett polerat men ändå inte särskilt dramatisk intryck så kör man på Audrey
_6423287

 

Etiketter: , , ,

En fråga om foundation

Fick en fråga för ett tag sedan om hur man egentligen och faktiskt använder foundation. Mitt svar är att en foundation ser man antingen som grund eller komplement. Alltså, antingen har man den för att ge ansiktet en jämnare färg och en jämnare grund för resten av makeupen. Här är ju nackdelen att förutom att det är svårt att få till det hela naturligt ibland så krävs det lite jobb. Jobb med pensel för att få det hela jämnt och fint, jobb med att hitta rätt nyans så att det inte blir färgskarvar.

Eller så har man foundation som ett komplement. Som något man har i t-zone för att där kan man vara glansig eller så tenderar man att vara lite rödare kring näsan och på hakan. Eller någon annanstans där man tycker att huden behövs jämnas till. Fördelen är att man ser mer naturlig ut, såklart. Nackdelen är att för att göra det så måste man ha rätt färg och rätt formula. Det funkar ju inte att ha en heltäckt näsa men bara kinder  alla gånger.

Här finns en bra översiktsvideo (signerad Bobbi Brown) där själva budskapet är att…
a) foundation aldrig ska se ut som foundation
b) du tar vad du behöver: kanske bara lite concealer under ögonen, eller puder i t-zonen, eller lätt foundation överallt, beroende på vilket resultat du vill få fram.

Lite som att se foundation som “komplement”, alltså.

Det fösta man ska göra, oavsett användningsfilosofi, är att välja foundation utifrån hudtyp och önskat resultat.
Börja med hudtyp.
Har du fetare hy vill duha en mattare/oljefri foundation.
Är du torr väljer du en krämigare, kanske mer fuktgivande.

Sedan tänker du på det önskade resultatet.
Vill du att din foundation ska vara täckande, alltså väldigt täckande, eller bara lätt täckande.

Därefter väljer du färg som såklart och självklart är så nära din egen som möjligt. Testa på käklinjen eller i pannan.

Sedan till själva användandet då. Om man använder fingrar, pensel eller sponge är valfritt men vissa formulas tjänas på att användas på olika sätt. Jag skulle säga att ju rinnigare och tunnare formulan är desto bättre är det att använda fingrarna. Den varma handen värmer foundationen en anings aning vilket gör att den smälter och glider in bättre. En pensel kan lämna drag som syns i ansiktet. En sponge äter upp.
Pensel och sponge används, tycker jag, med fördel när foundationen är mer täckande. Börja i t-zone och arbeta uppåt och utåt.

Här är en annan video (också c/o Bobbi Brown) som går mer in på hur man använder en foundation som grund/bas.

Etiketter: , ,

Vackra, vackra dagar

Veckorna nu alltså. Två veckor kvar tills min bok kommer ut. Igår åkte jag fram och tillbaka till Malmö över dagen och gjorde/gav två intervjuer. Tåget gick sex på morgonen. Jag kan inte nog prisa Chanels vattenfasta mascara och Bobbi Browns Ink Liner (som jag till min fasa ser tagits bort ur sortimentet! Måste såklart återkomma med uppdatering om likvärdig snarast!) som höll hela dagen. Hjälteprodukter!

Efter den typen av dagar kör jag ansiktsscrub och sedan massivt med fukt innan sängdags. Det enda som hjälper.

Frågan om fuktkräm är en ständigt återkommande och jag önskar att jag hade liksom en enda superprodukt att rekommendera där. Men det är så olika för olika behov, olika tillfällen och allt det där. Men en bra, prisvärd kräm som jag tycker alla ska hålla utkik efter är fuktkrämen som Recipe for Men ger ut i samarbete med Apoteket. Hela den serien heter c/o Recipe for Men och består av tio hudvårdsprodukter. Riktat till män då, givetvis, men det finns ingen anledning för kvinnor att ignorera produkterna därför. Tvärtom, svenska Recipe for Men är i det närmaste unisex skulle jag säga. De har förresten en av de bästa deodoranterna jag vet i sitt sortiment. Effektiv, dryg, snabbtorkande och i stort sett totalt doftfri.

Multi-Function Moisturizer, som alltså kommer säljas på Apoteket från och med mitten av februari är en lätt fuktkräm med aloe vera (mjukgörande, fuktgivande), allantoin (lugnande) och e-vitamin (fuktbevarande, antioxidant). Gör jobbet och gör det snabbt. Kostar 149 kr.
Inget krångel.
Heja.

 

Etiketter: , , ,

Blå vingar längs ögonlocket

Blå eyeliner är min nya grej. En uppdatering av min signaturlook (alltså, jag har nog haft eyeliner varje dag i tjugo års tid) men med respekt för originalet. Jag kör mörkblått, naturligtvis, något ljusare eller mer turkost funkar inte på mig och mina gröna ögon. Mörkblått däremot, ger ögonen mer färg (faktiskt!) och funkar superbra tillsammans med de bronziga, beiga sandfärger jag vanligtvis använder runt ögonen.

Eftersom jag är hyfsat konservativ när det gäller eyeliner och föredrar gelform eller kakform (till skillnad från flytande penna) tillsammans med tunn pensel så är MAC Fluidline mitt förstahandsval, i färgen Waveline denna gång. Mjuk, fin konsistens som glider på bra och sitter hela dagen. Om detta har vi talat förr.

Eftersom jag var i Dublin förra veckan (kom hem igår – därav snålt med inlägg) så passade jag på att handla amerikanska Bobbi Brown på flygplatsen. Jag gillar hennes grejer, ingen förutom Laura Mercier, gör så fina “naturals”, alltså olika beige, bruna och hudfärgade toner. Men hennes gel-liner var en besvikelse. Påminner mycket om YSLs, samma torra konsistens som är alldeles för smulig och – torr! – att jobba med. Inga snygga streck och framför allt inga snygga vingar, där måste penseln glida fram. Besvikelse.

Men varför då ha en gel-liner och krångla med pensel, när man kan köra penna? Well, för min del handlar det om flera saker. Känslan är en, jag känner mig närmare Brigitte Bardot, Audrey Hepburn och de andra eyelinerdrottningarna med old school-taktiken. Men det är ju en högst personlig koppling, liksom att jag började använda kakeyeliner eftersom min mamma alltid använt det (men nu har hon övergått till penna, svekfullt nog!). En annan sak är kontrollen, jag tycker att man har större sådan med pensel. Ofta blir också färger i en gel-liner mer intensiv, inte så statisk utan mer skiftande och levande. Man har också större utrymme, tycker jag, för tjocklek och form. Att dra en tjock linje med penna går naturligtvis utmärkt men det ser ofta ut precis så – som en tjock linje som dragits med penna.

Å andra sidan så ser jag också pennans fördel och om jag tvingas erkänna, och det är väl lika bra innan någon outar mig, så kör jag ofta penna på resande fot. Hade en ny rackare från Estée Lauder (Pure Color Quick Thick Eyeliner) med mig till Dublin. Lättarbetad, absolut, men försvinner lätt i det fuktiga vädret. Dessutom upplever jag inte svärtan som lika…eh…svart.

Då är Isadoras eyeliners mycket bättre, faktiskt top of the line. Kostar runt hundralappen, räcker i en evighet och ger förvånansvärt stark färg. Har provat allihop och rekommenderar Fine Liner Eye Stylo och Glossy Eyeliner bäst. Bar faktiskt den vattenfasta varianten på ett bröllop i somras, det var i Italien så “resande fot”-regeln blev aktuell igen där. Och ja, Isadoras är faktiskt det tungt vägande skälet som får mig att överväga flytande penna men inte riktigt ännu alltså, inte riktigt än.

Frågestund – rouge och eyeliner

Hej!

När jag lägger på rouge fastnar det i den punkten som borsten rör först och flyttar inte på sig. Jag har foundation, sen puder och ovanpå det rouge. Borde jag skippa pudret eller lägga det överst (pudret är är färglöst)? Eller helt enkelt ta väldigt lite rouge på borsten och dutta? Hur applicerar man rouge, i cirklar eller i drag?

Pudret borde räcka som försäkring för att rouget inte ska “fastna”. Kanske var det länge sedan du rengjorde din borste? Kanske är den smutsig eller kladdig? Eller av knasig kvalitet? En rougeborste ska vara lätt, lätt, lätt och gärna tät.
Annars gäller, som med ögonskugga, att blanda, blanda, blanda, fast med lätta drag naturligtvis, inget gnugg. Klassikern är från kindbenen och i riktning mot tinningen.
Cirklar eller drag är egentligen vilket som. Cirklar kan ju ge en rosigare effekt, och drag mer en förstärkning av kindbenen. Skulle säga att det kanske beror på vilken färg man har på rouge, kör man bronzeraktigt rouge så vill man kanske leka med skuggorna (drag, alltså) alternativt fejka en liten bränna, och i så fall svepa över kindben, kind och näsa. Medan man med rosa puder kanske hellre vill ha rosor på kind?

Vore givande med ordentlig guide till var i ansiktet man ska applicera rouge av olika färger för att få olika effekter (samma sak med ögonskugga). Jag har försökt läsa en del om det här, men alla beskrivningar har varit väldigt luddiga eller svåra att förstå.

Då ber jag att få återkomma med ett mer utförligt inlägg åt dig, och tackar för förtroendet. En som är bra på att förklara appliceringar, från basic till mer avancerat, är amerikanska Bobbi Brown. Hon har skrivit flera lättlästa och begripliga hands-on-böcker i ämnet som jag kan rekommendera, liksom den här boken Making Faces.

Jag upplever ofta att det blir som ett mellanrum i färg mellan min eyeliner och fransarna. Alltså att den omålade huden som fransarna sitter fast i lyser igenom eller något sånt. Hur gör man egentligen med eyeliner? Är det inte bara att göra ett sterck i ett penseldrag? Skadet appliceras på något annat sätt? Det är för svårt att komma åt närmare. Det kanske också ha att göra med att jag inte lyckas måla den del av ögonfransarna som sitter närmast huden. Det hamnar mascara över hela ögonlocket och i ögat om jag ska komma så nära. Vore kanske lättare om ögonfransarna pekade mer uppåt, men man kommer inte åt så nära med ögonfransböjaren heller.

Ack, det är ett vanligt problem och en vanlig knepighet med eyeliner. Här beror det lite på vad för slags eyeliner man använder. För egen del använder jag mest gel/kakeyeliner och pensel.

1. Ögonskugga, torr eller blöt, som man applicerar med en tunn, hård, platt pensel. Lätt att använda med tar lite tid eftersom man bygger upp färgen efterhand. Men eftersom den inte är så tunn och pointy som till exempel en penna så är det lättare att lyckas, dvs att man inte får en rand mellan fransar och linje.

2. Penna. Beroende på hur tunn den är så kan pennan vara lätt eller svår att använda. Här gäller det att hitta sin egen teknik, oftast genom att med ett lätt tryck “dra ut” ögonlocket så att ytan är stram. Börja alltid, alltid i mitten av ögonlocket. Arbeta utåt. Sen kan du gå tillbaka och fylla i från ögats hörn och till mitten, om du vill ha en liner på hela ögat.

3. Flytande, kakeyeliner eller gel. Jag föredrar alla former av gel eller kakeyeliner framför penna. För det första applicerar man med en tunn, stadig pensel vilket jag tycker känns stadigare än en penna, men det är en smaksak. Man kan skapa sköna effekter, fina vingar och dramatiskt intensiva färger med eyeliners i gel och kakform. Man köper alltså eyelinern i en liten burk (MACs Fluidline är oslagbar), där färgen har galet starka pigment så att linern verkligen blir supersvart eller vad man nu föredrar.
Kräver lite teknik, men jag tycker att man kommer närmare fransarna med en egen pensel, inte en penna, och med gel som har en helt annan, mjukare konsistens att jobba med. Kakeyeliner är ett alternativ – funkar som målarfärg. Foolproof!

 

Etiketter: , , , , , , , ,

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen