Fifty Scents

Wearable


Gillar ändå Estée Lauders sommarlook Topaz, den är användarvänlig och lättapplicerad. Färgerna är skönt Saint-Tropez och i det närmaste pedagogiska med neutrala färger (bas), en mörkare skugga för ögonlob och underfransar och lite skönt guldskimmer för locket. Är man ung och orädd toppar man med lite turkos.

Det som är weird är att jag tänker på Tom Fords sminkkollektion när jag ser denna. Det är egentligen taget ur luften, han jobbar – mig veterligen – mer med klarare färger, kör mycket matta skuggor och kinder med glossiga läppar och så vidare. Men det är väl glamfaktorn som kommer med allt som andas gyllene och franska Rivieran (aka turkost). Och guldförpackningarna också.

Är Estée Lauder en slags fattigmans-Tom Ford, frågar jag mig då? Tja, kanske det. Där Fords svindyra men oh så längtansvärda produkter utstrålar uttråkad, stylish, glam-lyx så är ju Estée Lauders image i det närmaste en fotbollsmorsas. Men å andra sidan, vad är glammigare än en soccer man som har kvar sin sex appeal och vet att använda den? Jag vill inte göra nåt superstatement nu men alltså en kokainsmal modell med illrött läppstift versus en hot mama med proffsigt skimrande kindben. Alltså, jag är som bekant inte en heterosexuell man men jag ser nog en viss ökad appeal ändå i Lauders tilltänkta bärare versus Tom Fords visserligen sexiga men på gränsen till vulgära (inte vräkig, men vulgär som i översjälvsäker och aningen självisk) kvinna.

Jag vet inte. Jag hade precis tänkt langa in en beställning på på en och annan Tom Ford-produkt med min vän som ska till Bryssel nästa vecka men nu blir jag lite osäker. Alltså, det är ju produkter som är läckra (ordet “läckra”, haha!) som få men å andra sidan – är jag verkligen så fåfäng?

Estée Lauder är kanske, ärligt talat, mer jag numera. Snygga, skimrande skuggor och edge i form av – gasp! – turkos penna. Visst, hur gärna jag skulle vilja vara en modigare, självsäkrare kvinna som tar på sig det illröda, sprakande läppstiftet på tunnelbanan med ögonen halvslutna så är det ju inte jag. Jag blandar skuggor med pensel framför spegeln på sminkbordet medan jag lyssnar på Elvis Costello. Jag är mogen. Det är okej. Estée Lauder funkar för mig.

Etiketter: , , , , ,

Sol, sommar, cerise

Det är svårt att inte charmas av vårens och sommarens glada Saint-Tropez-färger på läppar och kinder.

YSLs cremeblushers (345 kr) är några av de bästa på marknaden. De är dryga (det är heller inte meningen att man ska ha en stor, fet ceriserosa ring på kinden, man tar lite, lite, lite på fingret och blandar i lätta duttdrag), de är alltid smickrande och de ger en naturlig finish, med lätt, lätt glow.

Kan verka crazy med cerise på kinden, men som alltid så handlar det om balans. En liten kindkyss i ett annat naturligt, kanske lagom glossigt, ansikte.

 

Gillar också Korres Raspberry antioxidant liquid lipstick (198 kr). Dryga även dem, bra färgpigment som är fuktigare och krämigare än ett läppstift men med mindre glans än ett gloss. Och man slipper den där “hårstrå som fastnar på läpparna”-effekten som jämte pollen kan vara vårens jobbigaste grej.
Just det, något om färgerna. Alltså, det kanske inte alltid faller sig helt naturligt att ha cerise eller stark fuschia på läpparna, då kan en sån här slamkrypare vara en bra kompromiss. Man får effekten men inte färgen, så att säga.

 

Sen kan jag såklart inte stirra mig mätt på de här soldrypande, somriga bronzerfärgerna från Chanel. Ska man inte på lyxkryssning i Karibien i sommar kan man i alla fall låtsas… 550 kr kostar det lilla bronzerkitet som ger färg och solbränna direkt. Dyrt? Antagligen. Men lyckligtvis är färgerna dryga (har jag använt det ordet förut?) och flexibla. Alltså, kanske låter man borsten glida över till det mer aprikos-beige nu på våren, men mer åt det bruna framåt sensommaren?

 

Etiketter: , , , , , , , , , ,

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen