Fifty Scents

Syrligt?

Jag letar också efter en syrlig, fräschare vår/sommardoft. Men jag vill inte ha något som doftar av en enskild, specifik blomma, ingen vanilj och inga bär. Smultron och vilda jordgubbar hade i för sig varit alldeles underbart men hallon och “liknande bär” blir på tok för sött för in del.
Min favorit är Burberry The Beat EdT men tyvärr tycker jag att den kan bli lite, lite metallisk. Sedan tycker jag även väldigt mycket om Chanel Chance Eau Tendre men den blir lite väl söt tror jag.

Har du några tips/idéer?

 

Knepigt. Men spontant tänker jag att du skulle kunna botanisera bland Acqua di parmas dofter, eller Guerlains Allegoria-serie, där man fokuserat på en blomma eller en frukt (till exempel fikon, som är himmelsk). Jag upplever dem inte som för söta.

Calvin Kleins Ck One Summer är ute nu, doftar mycket citrus men har något fylligt och bärigt i sig också. Snarare exotiska sommarfrukter och läskande bär, än murriga höstbär som man gör paj på. Har det där syrliga du efterfrågar.

Prova också klassikern Gucci Rush. För skojs skull.

Etiketter: , , ,

Kompromissdoftande?

Hej!

Tack för en fantastisk blogg. Känslan när man ser att du uppdaterat med ett nytt, spännande parfyminlägg är alltid oslagbar. Nu till min fråga! Jag är 17 år och har, enligt min kära mor, en faiblesse för ganska tunga, “tantiga” parfymer som hon uttrycker det. Senaste tillskottet i min samling är Pradas L’eau Ambrée, som hon anser vara något för kraftig för en ung tanig flicka som jag. Personligen älskar jag mina tunga parfymer och är sugen på YSL’s Belle D’opium, som jag sniffat på och blivit förälskad i efter att du skrivit om den. Men vad anser du om detta “problem”? Ska unga tjejer spruta på sig Marc Jacobs Daisy och vara nöjda med det eller får man lukta som gammal överklassfarmor? Har du tips på några dofter jag borde vända mig till som en kompromiss om du anser detta behövas?
Tack på förhand!
Jenny

Det finns inga problem, bara möjligheter, brukar Gunde Svan säga. Och när det kommer till parfym så stämmer det alldeles utmärkt. Eller vänta lite, för omgivningen kan det ju såklart bli problem, som för din mamma. Men frågan är om det är ett verkligt problem, eller ett subjektivt problem för henne? Kanske – och här famlar jag såklart bara i luften – besvärar det henne mer att du använder vuxna parfymer, och att det påminner henne om att du börjar bli vuxen, än att du faktiskt luktar “fel”?
Det vet jag förstås inget om, men jag ser det inte som en omöjlighet eller helt otänkbar förklaring…
Nå, mycket beror nog lite på hur du doserar parfymen. Kör det tyngsta och tantigaste som du gillar, men dosera med måtta – då blir det genast en privatsak. Prada L’eau Ambrée är en stram doft, tycker jag, varken tantig eller högljudd. Och Belle D’opium är ju absolut ingen tung doft. Gamla Opium, den från 1977, är det däremot riktigt bra drag i. Varför inte testa något helt vansinnigt som Gucci Rush eller Giorgio by Giorgio Beverly Hills?
Kram till dig!

Etiketter: , , ,

Definitionerna. Oh, definitionerna.

Hej!

Vilken underbar blogg du har, blev helt förälskad när jag råkade hitta den igår. Jag har klickat runt lite i arkivet och hittat att du brukar svara på parfym frågor i stuk med “vilken passar mig”. När det kommer till att hitta “rätt” i denna jungel känner jag mig väldigt lost då man hela tiden får intalat att valet av parfymen definierar vem man är, det är ju ingen lite press det. Så nu undrar jag om du skulle kunna hjälpa mig med att hitta en ny parfym? Mina favoriter hittills är nog Chloé Intense, Diors Pure Poison, Hugo Boss Deep Red, Chanels Allure, Armanis Idole och London av Paul Smith (som inte verkar gå att hitta någonstans längre) – så har du ett förslag på vad jag kanske borde lukta lite extra på? Skulle gärna ha en lite träigare doft.

Alexandra

 

 

Hej Alexandra!

Jätteroligt att du gillar min blogg. Tack snälla, det gör mig glad!

Man kan såklart vända på parfymdefinitionerna, precis som man kan göra med makeup. Istället för att låta doften eller looken definiera vem man är så kan man låta den definiera den man vill vara. Vissa dofter, kläder, läppstift, får liksom erövra tycker jag. Som rött läppstift. Man växer med uppgiften, liksom. Idag vill jag vara en stark powerkvinna med axelvaddar, så jag tar på mig massor med Charlie! från Revlon och ett illrött läppstift från Chanel.

Nå. Nu till din fråga.

Du verkar ha hittat många favoriter. Gemensamt, som jag ser det, är att de ändå är ganska högljudda. Du verkar inte vara rädd för dramatiska, starka dofter, eller berusande blommor som jasmin. Yay! Du väljer mogna parfymer (med möjligt undantag av Allure och Chloé som marknadsförs till unga kvinnor) med mycket hög standard och gott renommé.

Spontant tänker jag på Gucci Rush. Den är inte lika stark som till exempel Pure Poison eller Idole, men besläktad på annat vis. Den är både blommig och kryddig, vilket du verkar gilla? Ett mästerverk, tycker jag, doftar berusande, classy men samtidigt effortless. Kan tänka mig att Alexa Chung gillar den.
Kanske gillar du också Calvin Kleins Euphoria? Den är krämig, gräddig, fruktig och blommig. Vissa skulle säga sexig men jag tänker mer på långa silkesklänningar, pärlhalsband och klackar mot ett parkettgolv medan man väntar på en taxi.

Men om du vill ha träiga dofter så tycker jag att du först och främst kan bekanta dig med SheWood-dofterna från Dsquared. Ypperliga, och fulla med hemlighetsfulla, stolta träd.

Tänker också att du kanske vill prova något som är lite “off” från det du vanligtvis hittar i parfymhyllorna. Du har fallit för de stora, kända märkena. Inget fel i det såklart, men kanske vill du komplettera med någonting ovanligare? Kanske någonting från L’Artisan eller nya Rituals, som precis kommit till Sverige. Deras parfym med sandalwood för damer är imponerande.

Etiketter: , , , , , , ,

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen