Fifty Scents

En vacker tid framför oss – långa förhandsinlägget

Dags för en liten re-cap och sammanfattning av höstens och vinterns makeuptrender!
Mycket handlar om att accentuera och att gå tillbaka till tidigare trender, men i uppdaterade versioner. Det blir väl så i kristider, att man tar tillvara på det man redan har, men förnyar genom att lägga till något nytt bara, som en ny accentfärg. Ungefär som att uppdatera ett plagg i garderoben med en ny accessoar istället för att lägga hela matkassan på en helt ny kollektion.
Nyckelorden, skulle jag säga, är retro, klassiskt och feminint.

YSLs kollektion Midnight Garden, till exempel (bilden ovan), är färggrann och modig men med svart i botten. När vi inte har råd eller mod att testa nytt så funkar alltid svart, och med den här kollektionen kan vi till och med testa färgade mascaror – fast på säker grund – som går i ljuvliga färger som blått, beige och lila, fast med svart i botten så att vi helt enkelt inte kan gå fel. Färggrant och färgglatt alltså, men på säkra, trygga grunder, i alla fall för oss vanliga dödliga. På runwayen gällde självklart färgbonanza med speciellt ockra, aprikos och orange på ögonen. Höst!

Jag kan förresten gå i god för att mascarorna är mycket bra, och det är fantastiskt snyggt att accentuera lite i hemlighet – lilaskimrande mascara till blå och bruna ögon, till exempel, eller beige till gröna. En liten färgkommentar bara, ett litet instick. Ljuvligt!

(Nagellacken går för övrigt i samma linje – svart i botten men med lila, blå och beige accenter!)

Huden ska självklart vara felfri och det syns också i synnerhet hos Dior som trycker hårt på Diorskin och nu i nya formulan Forever, som lanseras tillsammans med Natalie Portman (bilden högst upp) jämte makeupkollektionen Blue Tie (bilden till höger) som också består av mycket mörkblått, silver och svart för en ny version av “the smokey eye”, som aldrig går ur tiden. Samma tanke även här – svart i botten för oss osäkra, men med insmugna små färginslag. Läppstiften går i skira och feminina nude/rosa-färger och är faktiskt helt underbara i både färg och konsistens. Naglarna är blå.

“Smokey eye” syntes för övrigt självklart på hur många visningar som helst: Chanel, Jil Stuart, JPG… Skillnaden låg i färgvalen men också läpparna. Vissa körde nude lips till smokey eye och vissa illröda femme fatale-läppar. Guerlain, till exempel, har en förförisk palett med röda läppar och kommer också ut med en ny Lingerie de Peau, alltså en foundation, som är ypperlig. En blandning av foundation och concealer som bäddar för “flawless skin”, som är en ren nödvändighet om man ska köra till exempel den nakna looken. Just den här (Lingerie de Peau) är tjock och fin och kommer att passa bra på vindpinad hösthy. Jag tippar att den blir lite av en oväntad hösthit.

Chanels höstlook är också baserad på the smokey eye, i synnerhet i silver, i likhet med Dior. Deras Illusion d’Ombre-skuggor är redan omtalade. Krämiga, skimrande och väldigt lättarbetade, skulle jag säga. Silver kan vara knepigt. Som en generell regel säger jag att silver på ögat – som för övrigt kan vara hur dashing som helst, om man får till det – bör toppas med en eyeliner för att bli elegant och inte blek. Silver används också med fördel på undre raden av ögat, och kan absolut kombineras med en vacker rosa nyans på läpparna för en blek Great Gatsby-look. Nyårsafton? Och det omtalade nagellacket Péridot, som är sådär guld/grönskimrande som en ekoxe lär bli höstens absoluta it-lack. Om det inte redan är det. Go Chanel!

Den naturliga makeupen, där Diors läppstift och Guerlains foundations passar bra in, syntes naturligtvis också på olika runways, som alltid. Det är svårt att komma ifrån det lockande och vackra  hos en naturligt len, frisk och härligt naken (nåja) hud. Hos Burberry Prorsum, Marc Jacobs, Fendi och Rag&Bone. Vissa, som Prada, kombinerade det naturliga, nakna ansiktet med markerade ögonbryn. En look jag är helt klart för. Ögonbryn kan göra så mycket, man glömmer det lätt. Sikta på en färg som är något ljusare än brynens färg, se det som att du ger brynen en skugga snarare än att du förstärker eller markerar dem, så hamnar du rätt. MAC har förresten en underbar ögonbrynspenna i Penultimate Brow Marker som ligger som en petit och lätt liten tuschpenna i handen. Fyll i strån där de fattas, vanligtvis mitt på ögonbrynet.

Andra körde ett naturligt, naket ansikte i kombination med naturliga och enkla läppar (Marc Jacobs, till exempel). Men de allra, allra flesta – till exempel Chanel, Karl Lagerfeld och D&G – kombinerade naturligt ansikte med blodröda läppar, av ungefär samma nyans som stiften i Guerlains lyxiga kollektion där också själva hylsan står för innovation och lyx – en tung silverkapsel med inbyggd spegel (se bilden till höger).
Att Issey Miykae och Marni svängde till det med korall ska kanske ses som en liten, liten förtitt på vad som komma skall..till våren?

Etiketter: , , , , , ,

Det svarta etuiet och jag – en kärlekshistoria

Ni vet den där låten. Den börjar så mjukt och fint. Så kommer körerna in och så börjar Aretha Franklin sjunga
The moment I wake up
Before I put on my makeup…

Jag har den i huvudet om morgonen när jag sätter mig vid mitt sminkbord. Solen strilar in genom de tunna, vita gardinerna. Det är sol, det är en ny dag. I say a little prayer for you.

Jag ställer mitt glas med te bredvid mig. Alltid te, alltid glas.

Sedan tar jag upp det svarta etuiet. Jag väntar en liten sekund, låter det ligga i handen. Sen öppnar jag det med ett hemligt litet klick-ljud. Där väntar den mjukaste, lenaste foundation. Jag tar min pensel och låter stråna glida försiktigt över den blanka ytan.

I say a little prayer for you…

Penseln glider lätt över mitt ansikte och lämnar ett sidenlent spår, i en försiktig beige färg som mjuknar och smälter in i huden som oskyldiga snöflingor mot marken. Alltså, när jag gör det här så gör jag det långsamt och – faktiskt – njutfullt. Jag ser min hy bli jämn, fin och vacker. Jag älskar etuiet och hemligheten däri, jag älskar ritualen på morgonen, jag älskar att känna penseln mot kinden och jag älskar att, när jag är klar, när penseln fått skrida fram över haka, kind och näsa, beundra solens försiktiga strålar som kommer fram för att inspektera och reflekterar så vackert mot kindbenet.

Lingerie de Peau, nu är det du och jag. Bara vi.

Guerlains Lingerie de Peau kommer i höst. Ledsen att behöva teasa er med detta så tidigt i förväg men jag kan inte hålla mig. Words come easy when theyre true som Robbie Williams sjunger. Kärlek är svår att hålla hemlig.

 

 

 

Etiketter: , ,

Vilken är din Guerlain-doft?

Är du en romantisk, eftertänksam L’Heure Bleue-typ, eller en bestämd Mitsouko som tycker rätt ska vara rätt? Prova Guerlains dofttestare och se efter.

Etiketter: ,

Cha cha Chanel

Alltså, ska man säga något sådär generellt om De Allra Största så skulle jag ju säga att Dior är bra på foundation och mascara, YSL har Touche Éclat, Guerlain har parfym värdig gudar och Chanel och Lancôme briljerar med sina läppstift. Sådär generellt.

Men jag har upptäckt en sak. De senaste säsongerna har Chanel sopat mattan med sina nagellack. De satte guldlacket (bam!), de satte den “greiga” lacket (bam!) och sen har de bara fortsatt mot toppen. Hösten 2011 kan ingen mäta sig med Illusion D’ombres. Det skulle vara Diors midnattsblå nagellack då, men Chanels färger är mer utmanande fashion. Nästan provocerande.

De har alltså valt färger som på sätt och vis skulle kunna säljas på scifi-bokhandeln i Gamla stan. Men i fransk couture-tappning lyckas de bli magiska på ett förföriskt sätt, inte lajvigt. Péridot skulle kunna vara färgen man föreställer sig att fantasy-drakar har,och jag kan se mången rollspelare falla för detta. I den mån rollspelare köper Chanel-lack. Men det finns en annan, snofsigare dimension till den guldgröna färgen.. Jag tycker det mer ekar egyptisk skarabé och exotiska pärlor från Svarta havet. Visst, bara ett steg bort från fantasy men ändå ett steg närmare evig skönhet och mystik. Och till lagom solbrända fötter och ben, såhär på sensommaren, är det en färg som gör om alla till Jade Jagger – rik, classy och boho chic.

Quartz och Graphite är också provocerande på sitt sätt. Dämpade men ändå skimrande. Kalla men ändå varma. Silverlacket går hand i hand med Diors visioner om en blå och silvrig höst, medan Quartz-lacket är en förädling av greige-lacket Particuliére, som alltså kickstartade hela grejen S/S 2010.

Ett ord om kvalitén: Det är Chanel så hög kvalitet är att vänta. Gillar att penseln är mjuk, vilket gör det lättare att måla (kör sida, sida och sen mitten av nageln. Tre sweeps ska räcka). Hyfsat snabbtorkande, fin finish. Med topplack på (ett måste!) sitter det i en vecka. Mina tånaglar är bevis.

Etiketter: , , ,

You’re soooo money, baby!

1. Shiseido ögonskugga i färgen Lingerie, 280 kr.  2. Chanel Illusion D’Ombre ögonskugga, kommer till hösten. Metallic, krämig, lättapplicerad och longwear. Här i färgen Illusoire. 3. Love, Chloé, romantisk, pudrig blommig parfym i vackraste modeflaskan, 529 kr 4. Lady Million, förförisk blomdoft som inte ber om ursäkt, i skön vulgoflaska. 475 kr  5. Doftljus från Diptyque i blomdoften Tubereuse, 375 kr. 6. Nyaste, nya nagellacket från Chanel i färgen Péridot. Skimrar som en egyptisk skarabé. Ca 195 kr. 7. Läppstift Rouge Coco i färgen Paris från Chanel. 8. Guerlain Midnight Star, en booster i ampullform. Just den här är en limited edition, men den finns i vanliga sortimentet, ser ut så här och kostar 615 kr.  9. Ögonfransböjare från Shiseido, 235 kr 10. Guerlain Terracotta Brush. Tyvärr är den svår att få tag på men den är för fin att inte ta med tyckte jag…

Det mest eleganta

Det finns vissa märken som har oförtjänt gott rykte, som kanske lever på en produkt (hörde jag någon säga Eight Hour Cream?) eller oerhört bra marknadsföring. Men produkterna är inte bra, eller för dyra i jämförelse med vad man får.
Sånt retar mig.

För sen finns det märken som lever en något mer undangömd tillvaro och dras med antingen att vara bortglömda eller inte få den uppskattning de förtjänar.

Jag tycker att Guerlain är ett sånt märke, till makeup sett. Det är inte typexemplet på ett bortglömt märke men nog ligger de lite i skymundan om man är på jakt efter, säg, ett läppstift?
Deras parfymer, har med all rätt, gott renommé men deras makeup ska inte hamna i skymundan för den delen, tycker jag. Minst lika klassiskt eleganta produkter som Chanels, och med anor sedan 1828 då de började förse chica fransyskor från de högre klasserna med innovativa och toppkvalitativa produkter. De var till exempel först ut med terracottapudret, som de fortfarande gör med absolut bravur. Underbar formula, inte för glittrande, och med imponerande vackra komplement, som detta års serum i sommarens kanske vackraste pipflaska.

Guerlains nya läppstiftsserie Rouge Automatique är också värd all uppmärksamhet. Jag har ett stift och det är så underbart vackert att jag inte kan sluta leka med det. Inte bara är hylsan utsökt som ett litet konstverk, det är tungt och ligger bra i handen dessutom. Men den lilla mekanismen med vilken man liksom hissar upp läpstiftet…ja, det är rent hypnotiserande.
Men visst, man betalar inte enbart för hylsan utan vad som är i det också. Rogue Automatic kan lätt ta upp kampen med läppstiftsjättar som Lancôme och Chanel, utan tvekan. Med 25 olika nyanser i kollaketionen, var och en döpt efter en Guerlainparfym (!).

Texturen är ytterst balanserad, mitt emellan glansigt och long-lasting. Long-lasting läppstift kan ibland ha en något kakig, kritig textur men det tycker jag inte att man märker någonting av här. Det är inte glossy, men det är heller inte matt.

Etiketter: ,

För både dödliga och solgudar

…och så bara en rad om Guerlains otroligt vackra sommarkollektion. Att den heter Terracotta Inca Summer är ju helt logiskt, jag tycker att man ser fjädrarna och smyckena och indianerna direkt. Jag är både fascinerad och imponerad av den otroligt vackra utformningen, om hur det (i den mån man vågar använda skuggorna) skulle kunna bli ett flärdfullt pyssel att kryssa mellan de små strukturerna och vecken med ögonskuggspenseln. Kanske blir det olika färg varje gång? Lite mer guld den här gången, lite mer blått nästa…

Jag har bara ett ord: magiskt.

Etiketter: , , ,

Gula blommor och grön banan

Annick Goutals mimosaparfym Le Mimosa har fått lite buzz senaste tiden. Och visst, bland blomdofter är mimosan lite av en exotisk fjäril med sin knallgula färg och berusande söta doft. Tydligen är blomman också känslig för beröring vilket stimulerar i alla fall min fantasi.

Camille Goutal är parfymeriet Annick Goutals creative director idag. Hon är dotter till Annick som gick bort för ett tag sedan, bara 53 år gammal. Le Mimosa är hennes skapelse och med den har hon velat göra en lekfull, frisk, optimistisk vårdoft. För att göra det har hon tagit mimosa från parfymdistriktet nummer one, nämligen Grasse, och blandat med gröna noter (för att få den frisk och fräsch) och pudriga inslag som iris (för att mätta det söta).

Hon misslyckas fatalt. Och det gör mig nedstämd eftersom Annick Goutal ändå är ett märke med gott renommé, fantastiska flaskor och enastående butiker. Alltså, det är ett märke som ändå lyckats stå sig bra bland alla andra märken som kommer och går och verkligen har sin egen stil. Det började 1981 och har idag romantiska storsäljare som Grand Amour och Petit Chérie i portföljen. De har heller inte varit rädda för experiment och annorlunda dofter, vilket man lyfter på hatten för, som till exempel den torra, gröna Nimfeo Mio som kom alldeles nyligen. Det är helt enkelt ett för känt och bra parfymhus för att man ska kunna ignorera Le Mimosa eller vilket nysläpp som helst.

Men Le Mimosa luktar för det första svagt, knappt någonting, och den enda associationen jag får är till omogen grön banan. Knappast tanken även om en grön banan i sig signalerar viss optimism och friskhet.

Synd på så rara ärtor, tycker jag. För den som gillar mimosa: köp hellre…

L’Artisan’s Mimosa Pour Moi, en söt, flickig mimosavariant som passar utmärkt på små prinsessor i alla åldrar som tycker om att ha det blanka håret i tofs och bläddra i tidningar där Blake Lively förekommer.

Guerlain Champs Elysees, en lyxig champagnecocktail av klassiska blommor som mimosa och ros. Jag skulle kalla den vacker, men det tycker jag att de flesta Guerlaindofter är. En chic parisiennes främsta val när hon skrider fram längst St. Honoré i sin tajta, svarta knälånga kjol från YSL. Fulländning.

Bond no. 9 Fashion Avenue är en chic mimosa för de unga gardet New York-fashionistas i för stora solglasögon och lyxiga, dyra hobo-bags som invaderar Saks 5th Ave i flock. En ung doft.

Yves Rocher Mimosa, en billig solgul kick för 123 kr. Finns som body lotion och annat. Bra för den som mest bara vill ha en mimosa-fix och inget annat.

L’Occitane Mimosa, lite dyr för att vara L’Occitane (695 kr) men så är det EdP också, alltså högt koncentrat av doftämnen.

Eller, om du vill omge dig fullständigt med mimosadoft: Diptiques room spray i mimosa. Luktar the real deal – alltså blommande, glada mimosafält i Grasse- hela dagen.

Etiketter: , , , , , ,

Stilikoner och parfymer – en liten odyssé!

Låt oss prata stilikoner! Och låt oss undersöka deras intimaste accessoar – deras parfym.

Undebara boho-chica Jane Birkin har underbar smak, hon använder självklart Shalimar. Det kan vara så att hon lite är ett barn av sin tid, hon var stor i ett skede då det var mode med kryddiga, starka, orientaliska parfymer. Men å andra sidan har Shalimar alltid burits av boho-personer, färgstarka kvinnor och kryddiga bohemer. Inte för inte som Jade Jagger designat den nya flaskan, menar jag.
Hon bär också Jicky, den ultimata unisexdoften. Eftersom hon är en ikon utan like har hon förstås också en parfym som gjorts åt henne, nämligen Miller Harris L’air de rien. Självklart en sensuell, muskig orientalare…

Jackie Kennedy Onassis, en underbart stilfull kvinna, bär lika stilfulla parfymer. Jicky även där – en citrusexplosion! Chanel No. 5 givetvis (den var väl ändå given?) och Fleurissimo från Creed, en blomsterbukett som beställdes av Monacos furste Rainer till blivande frun Grace Kelly i bröllopspresent. Vilken bröllopspresent! Tydligen blev Jil Sander No.4 hennes sista doft. Modern och stilfull in i det sista alltså…medan maken JF Kennedy bar Old Spice (!) och den lika billiga Jockey Caswell Massey. Är det någon som tvivlar på att han var en man av folket så kan man sluta med det nu. Men visst, han var en statsman också, om än för ett kort tag. Och som sådan bar han det enda rätta, en grön cologne från Creed, nämligen Vetiver.

Dita von Teese använder hur många parfymer som helst. Quelques Fleurs heter favoriten tydligen, från Houbigant (jag vet inte hur den luktar – det måste jag ta reda på!) men listan inkluderar också Stella Rose Absolute, Bvlgari Red Tea, Jean Paul Gaultier, Vivienne Westwood Boudoir, Shiseido Feminité du Bois, Lancome Magie Noire, Fracas och den underbara Angel (Mugler).

 

Tom Fords lista är kortare. Han bär klassiska, träiga, gröna colognen Guerlain Vetiver medan hans favoritlukter är patchouli, amber, musk, vanilj, choklad, kaffe och hans hund öron. (Allvarligt, han borde ju älska Angel, den innehåller ju i stort sett allt det där!)

 

Kate Moss har en knippe egna parfymer att välja på men har ändå en liten kollektion klassiker på nattduksbordet. Gemensamt för samlingen är att alla är klassiker, alla är topparfymer och alla är väldigt, väldigt kvinnliga – med undantag från Dirt från Demeter, som luktar damm, grå smuts och lite brun, torr jord. Stark kontrast till Chanel No.5, 10 Corso Como, Shalimar, L’heure bleue (min favorit!), Tocca, Royal Limes, So de la Renta, L’eau d’Issey, CK one, Anais Anais och Fracas. Men så brukar ju Kate blanda dyra, klassiska plagg med billiga Topshop-grejer. Eller, har jag fel? Vintage och rock’n’roll? Precis som Chanel No.5 och CK One. Jajamen, badrumsskåpet ljuger aldrig. You go, Kate.

…och en sista hinner vi med, va? Mick Jagger. En stilikon om någon. Väljer att dofta murrigt, murkigt trä och tjockt, fuktigt läder med Cuir de Russie från Chanel. Hatten av till dig, herr musikman, det trodde jag inte. Men dottern Jade måste väl fått sin ypperliga parfymsmak någonstans ifrån?

Syrligt?

Jag letar också efter en syrlig, fräschare vår/sommardoft. Men jag vill inte ha något som doftar av en enskild, specifik blomma, ingen vanilj och inga bär. Smultron och vilda jordgubbar hade i för sig varit alldeles underbart men hallon och “liknande bär” blir på tok för sött för in del.
Min favorit är Burberry The Beat EdT men tyvärr tycker jag att den kan bli lite, lite metallisk. Sedan tycker jag även väldigt mycket om Chanel Chance Eau Tendre men den blir lite väl söt tror jag.

Har du några tips/idéer?

 

Knepigt. Men spontant tänker jag att du skulle kunna botanisera bland Acqua di parmas dofter, eller Guerlains Allegoria-serie, där man fokuserat på en blomma eller en frukt (till exempel fikon, som är himmelsk). Jag upplever dem inte som för söta.

Calvin Kleins Ck One Summer är ute nu, doftar mycket citrus men har något fylligt och bärigt i sig också. Snarare exotiska sommarfrukter och läskande bär, än murriga höstbär som man gör paj på. Har det där syrliga du efterfrågar.

Prova också klassikern Gucci Rush. För skojs skull.

Etiketter: , , ,

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen