Fifty Scents

It’s not easy being green

Hej. Jag har alltid haft en svaghet för gröna dofter och har varit en trogen användare av Kenzos Dìete. Men det har hänt något underligt, jag tycker helt plötsligt alldeles den är alldeles för citrusbetonad(?). Det har till och med blivit så att jag inte kan använda den längre.
Jag har även använt Calvin Klein Eternity moment också och tycker att den är helt okej men jag skulle gärna vilja ha någonting med lite mer djup. Har även luktat en del på YSLs Saharienne som jag gillar. Den är väldigt fräsch men det är inte riktigt det jag söker. Jag vill gärna ha något angränsande, men fördjupat. Så gick jag förbi Byredo och luktade på Baudelaire, jag älskar den förutom något i toppnoterna jag absolut inte gillar (enbär?) men inte vet vad det är. I alla fall så undrar jag om du har något tips, med tanke på min preferenser. Kanske en start gällande vad jag kan börja prova mig fram med?

Vänligen Charlotte
 

Jag är också svag för just gröna dofter. De kanske grönaste kommer från Dsquared, de är ypperliga på att servera murrig, mörkgrön skog i en liten flaska. Är det mer det pikanta och ärtgröna man är ute efter ska man kanske våga sig på en sniff på Martin Margielas doft. Kan du också tänka dig en hel palett av grönskande saker, en hel trädgård med olika gröna växter i så skulle jag styra in dig till Hermés och deras fantastiska “ Un Jardin…”-dofter. Där kan du botanisera bland medelhavsbuskage, franska bersåer och marockanska trädgårdar. 

PS: Toppnoterna i en parfym försvinner snabbast, de är bara där för att locka oss. Har du provat Baudelaire på huden? Hur står sig dessa toppnoter där?

Etiketter: , ,

Mmmmm…maskulin

… och eftersom jag litar på din näsa/smak/ditt omdöme: Hur tänker du kring androgyna/halvmaskulina dofter på kvinnor som ibland tenderar att dra åt det maskulina (=mói)?

Åh, men det finns ju underbara sådana. En riktigt bra herrdoft (sa någon Eau de Savage? Habit Rouge?) kan inte bara accentuera det maskulina utan kan till och med, tycker jag, ändra humöret. Man kan känna sig bad ass eller dandy. Jag vill ha stora armbandsur och nyputsade skor. Prova Eau de Hermés för en sådan effekt. Sen tycker jag Hermés 24 Faubourg också är totalt unisex och superdandy men den verkar marknadsföras mot kvinnor, som damdoft.

Jag ber att få påpeka att i tidernas begynnelse, eller i alla fall parfymernas begynnelse, så var alla dofter unisex. Sedan kom “marknaden” på att det var lukrativt att nischa. Vissa dofter började som herrdofter, som Guerlains Jicky (en favorit) men blev damfavorit. Prova Jicky om du kan, den säljs tyvärr inte i Sverige.

Etiketter: , , , ,

Bulle, men ändå inte

Vet du någon doft med kardemumma i sig? jag vill inte dofta som en bulle, men det vore fint med en liten hint av den kryddan. Underbar blogg! Du har så vackert språk.

Åh, man tackar! Kardemumma är nog min favoritdoft i hela världen, sådär i allmänhet. Den luktar som allt gott, hemtrevligt och oskyldigt som finns. Och samtidigt är det en lagom exotisk doft som frammanar Tusen och en natt-fantasier, i alla fall hos mig. Så självklart vill man lukta kardemumma. Bara inte bulle, som sagt.

Spontant tänker jag på Chinatown från Bond No.9. Den är superdyr så det är väl kanske inte ett spontanköp direkt. Svår att få tag på dessutom (NK i Stockholm har den). Men det är åt de orientaliska parfymerna vi ska rikta blicken. Generellt används kardemumma som toppnot och det betyder att den är där för att locka in oss, få oss att dofta mer, spraya doften på handleden och så vidare. Men det betyder också att den är flyktig och ger sig av snabbt, till förmån för de djupare hjärtnoterna och basnoterna. Ty sådan är toppnotens natur.

Feminite du Bois från Shiseido är ett förslag, också den svår att få tag i men kryddig, ganska stark och med väldigt mycket träig kardemumma. Kenzos Jungle L’Élephant är mitt andra förslag. Du hör ju bara på namnet – det här är en safaritripp till Orienten, komplett med khakishorts och marknad med exotiska kryddor, däribland kardemumma. Bulgaris Omnia är kardemummig tycker jag, även om det inte är den tydligaste noten, men jag minns att jag tänkte “mmm, kardemumma” när jag provade den första gången.

Och slutligen, också i klassen DYRA men BRA vill jag nämna två Hermésparfymer. De är inte så kardemummastarka de heller (toppnoter) men förtjänar ändå att vara med i ligan. Eau de Hermés är en sofistikerad tripp till Marocco, fast med Louis Vuitton-koffertar istället för elefantsadel om du förstår vad jag menar. Kardemumma, förvisso, men mer femstjärnigt hotell-kardemumma än till exempel handplockade och såld på marknaden, som hos Kenzo. Kardemumman hos Hermés är mer gömd, mer diskret, ligger där som ett vackert skyddande myggnät. Underbar. Voyage de Hermés har liknande effekt på mig. Bara namnet! Tilltalar socialantropologen i mig. Och parfymälskaren.

 

Etiketter: , , , ,

© 2010 Fifty Scents | Om Fifty scents

Bloggportalen